Kolinlagrande matregioner & matsystemdesign – Del 2
Kan en region lagra mer kol i marken än vad som släpps ut genom alla invånarnas konsumtion? Vad kan städer, regioner och regeringar göra för att utforma kolinpositiva matregioner? Varför är det viktigt att stödja regenerativt jordbruk och bygga mer lokala och motståndskraftiga matsystem? Vad är de 6 regenerativa planeringsprinciperna? Hur kommer dessa regenerativa matsystem att se ut om 5-10 år? Vilka större sociala och miljömässiga påverkningar kan förväntas och vad krävs för att nå dit? I denna artikel delar Jonathan de viktigaste insikterna och planeringsstrategierna från sin magisteravhandling ”Kolinpositiva matregioner”, som publicerades vid Chalmers tekniska högskola i juni 2022.
Kolinlagrande matregioner – Viktiga insikter
Under våren avslutade Jonathan sin magisteravhandling inom arkitektur och planering om ämnet Matsystemdesign och hur vi kan medskapa ”kolinpositiva matregioner”, vilket också är titeln på hans avhandling. Nedan finner du några av de viktigaste insikterna från avhandlingsarbetet med tips om hur arkitekter, planerare och designers kan skapa mer lokala och regenerativa matsystem.
Kan en region lagra mer kol i marken än vad som släpps ut genom alla invånarnas konsumtion?
Denna fråga ställdes i del 1 av denna bloggserie Medskapa Kolinlagrande Matregioner – Del 1. I denna första bloggartikel om ämnet introducerade Jonathan idéerna bakom sin magisteravhandling under våren. Men nu ska vi utforska resultaten och de slutliga insikterna från avhandlingen. Nedan finner du intervjun där den internationella bloggen ”Agritecture” intervjuade Jonathan i augusti. Tidigare i våras skrev Agritecture även en bloggpost om plattformen Grow Here och vårt arbete med att skapa mer lokala matsystem, läs den här.
Låt oss dyka in i intervjun!
1. Hur definierar du “kolinlagrande matregioner”?
Detta är verkligen en intressant fråga. I min magisteravhandling definierar jag både Kolinpositiva och Matregioner eller Matsystem för att ge en bättre förståelse för vad detta innebär. Låt oss börja med ”Matregioner” eller ”Regionala matsystem”, vad innebär det faktiskt…? Många regioner har svårt att definiera vad som är ”lokalt producerad mat”. Hur många matmil kan vi tillåta att maten reser för att betraktas som lokal? Kanske handlar det om att ha en nära relation till maten och jag tror personligen att ”matregioner” och ”lokal mat” kan definieras i olika skala genom att sätta vissa gränser som avstånd, relation till bonden osv.
Jag har inspirerats av hur Trafikverket (2015) identifierar de huvudsakliga typerna av geologiska markförhållanden i Västra Götalandsregionen. Dessa påverkar starkt vår förmåga att odla olika typer av mat här och jag använder dem som grund för att definiera större matregioner. Jag tror att dessa geologiska regioner sannolikt kommer att specialisera sig på vissa livsmedel. Till exempel, havsodlingar i fallet ”Bohuskusten”, fältgrödor i fallet med ”Öppna slätterna” i Skara, Grästorp och Dalboslätten, och det mosaikartade landskapet kommer sannolikt att ha fler betesdjur. Se illustrationen nedan där de olika potentiella matregionerna i Västra Götalandsregionen visualiseras:
– Vilka typer av jordbrukspraxis omfattar detta begrepp (t.ex. regenerativt jordbruk)?
Regenerativt jordbruk är en av de mest spännande ämnena i vår tid. Kort sagt är det ett sätt att odla som går bortom att vara bara ”hållbart” (vilket innebär att göra mindre skada) för att faktiskt ha en verkligt positiv och ”regenerativ” påverkan på ekosystem, sociala system och lokala ekonomier. Regenerativt jordbruk är inte riktigt en jordbruksmetod som ekologiskt jordbruk där man undviker kemikalier, etc. Även om det vanligtvis beskrivs som sådant, ligger nyckeln till att definiera det i betydelsen av regenerering. Regenerativt jordbruk är mer av en konsekvens som leder till regenerering av jord, ekosystem och samhällen. Det finns dock vissa principer och ramverk som vi kan använda för att bättre förstå hur vi når dit. Låt oss dyka djupare in i dessa.
Låt oss först titta på markhälsa – grunden för livet i många ekosystem!
5 principer för jordhälsa:
- Begränsad störning:
Minska eller undvik plöjningen eftersom den stör jordstrukturen och resulterar i jorderosion. Kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel stör också jorden. - Skydda skikt:
Naturen arbetar alltid med att täcka marken och skydda den från vind- och vattenerosion. Till exempel bryts dött organiskt material ned eller levande täckgrödor skapar detta skyddande skikt på marken. - Mångfald:
Undvik monokulturer och sträva efter mångfald. Integrera många växtarter med varierande rotdjup och nischer eftersom det ger näring åt olika mikrober i jorden. - Levande rötter:
Behåll en levande rot i marken så länge som möjligt. Växande gröna växter innebär levande rötter, som ger jordbiologin dess grundläggande födokälla – kol. - Integrering av boskap:
Betande djur stimulerar växter att pumpa mer kol i marken. Detta driver näringscykling genom att föda biologin. Det är också viktigt att tillhandahålla livsmiljö för all fauna, fåglar, insekter och mikrobiologi.
(Brown, 2018. 2min 30)
Jord – fundamentet för allt liv
Att använda dessa principer innebär att vi försöker bygga upp marken och vårda mikroberna i marken. Och markkol är djupt kopplat till markmikroberna. Ju fler mikrober i marken och ju större mångfald de har, desto mer kol och humus kan lagras, och desto mer vatten infiltreras. Detta har många fördelar både för klimatförändringsbegränsning och anpassning samt ökad biodiversitet i marken och ovanför marken. Jordlivet är grunden för allt liv på land enligt jordbrukaren Gabe Brown (Qwiberg, 2017, Brown, 2018). Faktum är att både du och jag är sammansatta av mikrober som härstammar från levande jord. Visste du att 90% av vår DNA faktiskt inte är mänsklig DNA utan tillhör vårt mikrobiom som lever inom oss. Många tror därför att även människors hälsa är kopplad till jordens hälsa.
Jordhälsa, växternas hälsa, djurens hälsa, människors hälsa, planetens hälsa – allt är sammanlänkat genom mikrolivet och markkolet.
Illustration av de 4 ekosystemprocesserna – ©Jonathan Naraine
De fyra ekosystemprocesser
Så hur ser vi till att marken regenereras och inte går förlorad, hur vet vi att ekosystemen vitaliseras? Fyra viktiga processer styr återupplivningen av landområdena – dessa kallas ekosystemprocesserna. Dessa processer påverkar alla varandra i positiva eller negativa spiraler och mäter den övergripande ekosystemsvitaliteten:
- Mineralcykeln – Hur väl cirkulerar kol, kväve och andra mineraler och producerar frisk matjord?
- Vattenkretsen – Hur väl fångas och lagras vatten i jorden för att kunna användas av växter?
- Energiflöde – Hur mycket energi produceras genom fotosyntes och cirkuleras för allt annat liv?
- Samhällsdynamik – Hur väl frodas de synergetiska relationerna mellan biologiska samhällen i ekosystemet?
(Savory Institute, 2020)
Utforskningar av Bjällansås gård – ©Jonathan Naraine
2.Varför bör städer och regeringar ägna resurser åt att skapa ”kolinlagrande matregioner”?
Hur vi agerar de kommande 10 åren påverkar de närmaste hundratals/tusentals åren. Det räcker inte att minska utsläppen, vi måste börja lagra kol på global nivå, påstår Paul Hawken. (Tickel, 2020)
För att kunna besvara denna fråga måste vi först tänka på var vi befinner oss som samhälle, med planeten jorden och mänskligheten som rör sig mot avgrunden. Planeten kommer att klara sig bra, men mänskligheten och många andra arter med den kan mycket väl gå utrotningen till mötes i den här processen. Varför? Ja, ni känner alla till det nu … Det finns många planetära gränser som vi nu överskrider enligt klimatforskaren Johan Rockström (2015). De mest akuta är kanske klimatförändringarna och exponentiell förlust av biologisk mångfald (den sjätte massutrotningen), men också kväve- och fosforkretsloppen som är kraftigt ur balans. Sättet vi bedriver jordbruk på är kopplat till ”nästan alla planetära gränser”, säger Rockström (2015, s. 11). Jordbruk och markanvändning är därför den största bidragsgivaren och övergången till regenerativt jordbruk är den största potentiella lösningen på de flesta av dessa utmaningar, hävdar jag. Låt oss gå lite djupare in i allvaret i frågan för att verkligen förstå varför detta är viktigt.
”Vi har förlorat uppskattningsvis 50-80% av kol i våra jordar under de senaste 150 åren”
Judith D. Schwartz (2013, 1h 39 min)
På bara en generation kan all vår matjord gå förlorad
Att utarma våra jordar som vi för närvarande gör i en alarmerande takt (på grund av vårt ”degenerativa jordbruk”) kan leda till att planeten jorden helt enkelt går miste om levande matjord på bara en generation (Qwiberg, 2017) – med global hungersnöd, krig som utkämpas över mat och slutligen kollapsen av civilisationer som vi känner till det (P3 Dystopi, 2022). Användningen av bekämpningsmedel som Roundup är också kopplad till att vi är på väg att utrotas som art inom de närmaste 70 åren enligt Dr. Zach Bush (Kempf, 2020, 18 min). Men lika snabbt som vi försämrar marken kan vi också bygga upp ny matjord enligt regenerativa bönder runt om i världen som jag har studerat i min avhandling för inspiration både när det gäller design och förvaltning av den här typen av jordbrukslandskap.
”Om vi i princip försämrar hälften av vår förmåga att föda planeten och ökar antalet (befolkning) med ytterligare en tredjedel kommer det inte att finnas tillräckligt med mat att dela på … Och det är en recept för samhällskollaps.”
David Montgomery (P3 Dystopi, 2022, 42 min) Professor i geologi vid Washington University
3. Hur har din magisteravhandling undersökt de medel genom vilka vi kan skapa”kolinlagrande matregioner”?
Hur skapar vi dessa kolinlagrande matregioner?
Ja! Låt oss hoppa direkt till slutsatsen!
Jag ställde frågan i min avhandling – Kolinpositiva matregioner, är det möjligt? Svaret blev ja! Så hur går vi då tillväga för att skapa dem?
I min avhandling utförde jag några ”designutforskningar” genom att kombinera metoderna och verktygen för Holistisk förvaltning, Keyline design och Permakulturdesign i vad jag kallar ett ”holistiskt planeringsramverk”. Genom att utforska två framtida scenarier för en kolinpositiv region som är självförsörjande på mat, användes lärdomarna från designutforskningarna på Bjällansås gård och Orust kommun för att formulera ”regenerativa planeringsstrategier” för fysisk planering.
Matsystemdesign utforskades
Jag presenterade designförslag för gården för att producera mer mat och återställa mer matjord genom att inkludera fler djur samt träd och grönsaksväxter. Jag skapade grunden för en strategi för mat självförsörjning för kommunen och ön Orust (Sveriges fjärde största ö). Se deras sammanhang i regionen på den regionala matillustrationen högst upp (ovan är också en fallstudie som tittar på en av de rurala noderna). Slutligen gjorde jag även några beräkningar för Västra Götalands län (vår administrativa region på västkusten i Sverige) för att se om vi kunde vara självförsörjande och kolinpositiva som en region.
Västra Götalands län kan vara självförsörjande och klimatpositivt!
Det visade sig att Västra Götalands län (VGR) kan bli kolinpositivt och försörja oss själva även om befolkningen ökar med 50%, om vi verkligen har djärva visioner och börjar planera vårt framtida matsystem med tanke på befolkningsökningen. Nedan kan du se uppskattningarna av markanvändningen som krävs, där vi behöver gå från 16% odlingar till 50% av vår mark som ägnas åt blandad småskalig mångfaldig regenerativt jordbruk. Jag drog därför slutsatsen att de nuvarande 45% monokultursskogar som finns i området behöver minskas till 14% för att ge plats åt dessa åkermarker.
Åkermarken inkluderar semi-öppen agroforestry-baserad grödor (gul), betesområden (ljusgrön) och skogsintegrerad djurhållning med getter och grisar som förnyar skogsekosystemen, och den byggda ytan får inte mer än fördubblas även om befolkningen fördubblas. Så vi måste undvika stadsutbredning och planera våra städer klokt för att inte bygga på jordbruksmark.
Mitt designarbete följde en metod för backcasting och jag använde designverktyg som används inom regenerativ gårdsdesign och inkluderade mat system designverktyg som att beräkna mark- och vattenområdet som behövs för att odla vår mat och dess potential för kolbindning. Resultatet? Tja, det blev en metodologi i sig som kan vara mycket användbar för planerare och designers att använda på den här skalan.
Men vi är alla mat system designers eftersom vi alla är konsumenter. Mer om det senare…
What are the needs of ”Food system design”?
Att säga att matsystemdesign behövs under detta århundrade är en underdrift. Jag tror att det är en av de mest avgörande disciplinerna under detta decennium eftersom sättet vi formar vårt matsystem och dess förmåga att bekämpa klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och global jorderosion samt anpassa sig till mer extrema klimatförhållanden. Det primära resultatet av min designforskning om Matsystemdesign i tre skalor – (1) gården, (2) kommunen/staden och (3) regionen/landstinget – är faktiskt mer av en allmän metodologi och principer för planerare att tillämpa. Jag tror att de faktiska designerna också kan inspirera vissa tillämpningar, men det största värdet ligger i att anta i skala av kommunala och regionala matsystemplanerare. Nedan följer de 6 principerna som beskriver designmetoden och planeringsramverket som jag har utvecklat.
Sex fysiska planeringsstrategier för regional och kommunal övergripande planering;
- Ett holistiskt ramverk för beslutsfattande som inkluderar kommande generationer,
- Åtta holistiska principer för markanvändningsplanering & designlager,
- Skydd av jordbruksmark och planering för matsystem,
- EOV och verktyg för att mäta förbättring av ekosystemprocesser,
- Matnoder för försäljning & distribution samt
- Finansiering och samlärande kring regenerering.
Vi kommer att dyka djupare in i dessa principer i nästa del av denna bloggserie!
Nedan kan du se de åtta holistiska principerna för markanvändningsplanering som Jonathan har utvecklat.
Illustration av de 8 holistiska planeringsprinciperna och designlagren – ©Jonathan Naraine
4. Vilka slutsatser drog du – vad behöver göras?
Diskussionen i min avhandling utforskar hur botten-upp och topp-ned aktörer kan mötas i att samkapa dessa lokala regenerativa matsystem och potentiella konflikter kring vatten- och markanvändning. Mina slutsatser är att kolinpositiva matregioner är möjliga men kräver ambitiösa visioner, förändring av vår nuvarande markanvändning och vårt matsystem. Vi måste verkligen utveckla vår regenerativa kapacitet och använda regenerativt jordbruk som ett verktyg för klimatanpassning och riskreducering, samt för att motverka de socioekologiska konsekvenserna av jordbruket. Det kräver att vi bygger en ny grön infrastruktur i form av förmågan att producera mat och samtidigt lagra kol, för att ställa om vår ekonomi och vårt samhälle för att vara mer självförsörjande och motståndskraftigt. Det kräver också att vi integrerar våra städer och landsbygd bättre och samarbetar för att planera våra regioner som ekosystem istället för att silotänka områden och sektorer.
Fortsättning följer…
I nästa blogginlägg i denna serie utforskar vi planeringsprinciperna mer på djupet och även några av designutforskningarna och hur ett kolpositivt matsystem faktiskt kan se ut om 5 till 10 år från nu. Med 4 ytterligare intervjufrågor utforskar vi också din och mig roll som ätare och vad vi kan göra för att designa våra framtida matsystem. Hur påverkar våra val utformningen av matsystemet?
Läs första delen i denna bloggserie om ”Kolinlagrande matregioner” här!
Varma hälsningar,
Jonathan Naraine
Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab
Medgrundare – Grow Here
Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1
Välkomna till en spännande resa mot en regenerativ framtid! I detta blogginlägg utforskar vi möjligheten att skapa kolinlagrande matregioner, där regenerativt jordbruk kan vara svaret på en rad akuta hållbarhetsutmaningar. Vi diskuterar även hur vi genom medvetna val i vår kost kan forma landskapet och främja positiva avtryck genom maten vi äter. Lär dig hur verktygen Holistic management och Keyline Design kan vägleda oss. Tillsammans kan vi skapa en bättre värld för alla varelser som bor på planeten – båda nuvarande och framtida generationer!
Låt oss medskapa kolinlagrande mat-regioner!
Kan ”Västra Götalandsregionen” bli den första att sikta på regional nettokolsänkning i marken genom att stödja regenerativt jordbruk? Och kanske Orust kommun, där jag utför en fallstudie i min avhandling?
Regenerativt jordbruk kan vara en lösning på många, om inte de flesta, av våra nuvarande akuta hållbarhetsutmaningar. Det kan regenerera våra jordar och ekosystem samtidigt som det producerar hälsosam mat, förbättrar biodiversitet, vatteninfiltrationshastigheter, samlar människor och skapar nya jobb. Tänk om vi kunde underlätta regenerativ markanvändning på regional nivå och därigenom återställa ekosystem, samhällen och lokala ekonomier i regionen – förbättra livskvaliteten för alla varelser? Människor, icke-mänskliga, nuvarande och kommande generationer.
Positiva fotavtryck genom maten vi äter – ”Foodprints”:
Vi planerar våra städer och regionala infrastrukturer som vägar, bostadsområden, vattenledningar osv. Kan vi genom ett samarbetsbaserat metoden för livsmedelssystemdesign också planera våra landskap för att underlätta regenerativ markanvändning och livsmedelsproduktion? Vilken roll har fysiska planerare och hur kan vi uppmuntra bottom-up-initiativ ledda av bönder, markägare och konsumenter?
Detta är några av de frågor jag utforskade i min masteravhandling vid arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Universitet. Utmaningen är att hitta en god balans mellan bottom-up- och top-down-initiativ.
De dagliga valen av vad människor äter kan själva ses som en handling av ”matsystemdesign” – påverka våra gemensamma landskap till det bättre eller sämre. Genom att rösta med våra gafflar för regenerativ markanvändning kan vi skapa ”Positiva Matavtryck”!
Tänk om vi kunde utforma landskap genom själva akten att äta? Detta kallar jag ”Positiva Matavtryck”! Att utforma vårt livsmedelssystem kan göras genom att göra medvetna handlingar och val när det kommer til vad vi äter och ha en närmare relation till marken och bonden som sköter den – steg för steg kan vi därmed påverka landskapet till det bättre och bidra till friskare jordar och mer vitala ekosystem!
MATSYSTEMDESIGN
Om min masteravhandling: Koldioxidpositiva matregioner
”Kolinlagrande matregioner”, som min avhandling heter, är ett försök att skapa en ram, metod för att planera för och möjliggöra mer regenerativa jordbruk med nettonegativa utsläpp på kommunal eller regional nivå. Detta genom en markanvändning som även producerar lokal mat, regenererar jordhälsan, ekosystem, lokalsamhällen och lokala ekonomier. Projektet är inspirerat av den regenerativa lantbruksrörelsen och erfarenheter från sådana bönder lokalt och globalt. Designlaborationer gjordes på en gård på 450 hektar som heter Bjällansås gård i Uddevalla – där jag utforskade dess potential som modell för regenerativ markanvändning som kan skalas upp regionalt för att bygga upp matjord och läka ekosystem. Faktum är att hela designprocessen var baserad på en medskapande ”matsystemdesign” som utförs genom dagliga handlingar – de val som görs kring vad människor äter och hur det formar landskapen omkring dem.
Följ min process
Avsnitt 1 = Musselodling
Genom en serie videobloggar kommer jag att dela med mig av mina insikter och tankar under projektets gång. Den första videon jag spelade in på svenska finns att se nedan:
Visste du att 1 ton musslor kan filtrera 100 kg kväve och 10 kg fosfor?
Det första avsnittet i en ny videoserie där jag berättar om allt från vattenbruk som vitaliserar ekosystem i vattnet till regenerativt jordbruk som bygger upp matjord och vitaliserar ekosystem på land. Först besöker jag en musselodling som kan filtrera och absorbera överskottsnäringsämnen i havet och aktivt vända negativa trender av övergödning – regenerera vattenekosystemen när de växer och skördas. Videoserien är också en utforskning av om vi kan skapa ett regenerativt kolsänkande livsmedelssystem i en region eller kommun, vilket jag undersöker i min magisteravhandling i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska universitet.
Avsnitt 2 – Regenerativt lantbruk på Bjällansås gård
Här kommer även del 2 där jag besöker den regenerativa gården Bjällansås vid Bokenäset i Uddevalla kommun.
På Bjällansås gård har Jan Karlsson varit en pionjär inom ekologiskt och regenerativt jordbruk och på mestadels arrenderad mark betar man 500 nötboskap på ett sätt som regenererar marken. I mitt designprojekt i masteravhandlingen använde jag metoderna för Backcasting och Scenarioplanering för att utforska två framtida scenarier av koldioxidpositiva regioner och hur dessa scenarion formar och formas av regenerativa gårdar som Bjällansås. Resultatet blev ett designförslag som visar en sådan framtid från gårdsskalan och upp till den regionala skalan, och jag pekade också ut nyckelprojekt och strategier som aktörer som regionen, kommunen, bönder och markägare kan vidta för att nå dit.
Mer kommer (inklusive några på engelska), så följ gärna vår kanal: https://www.youtube.com/c/GrowHere/
Vad betyder regenerativt?
Detta är värt att undersöka närmare och under min masterutbildning i Arkitektur och planering – på programmet Design och planering bortom hållbar utveckling på Chalmers Tekniska Högskola – skapade jag detta Regenerativa Index (som fortfarande är under arbete) för att sammanfatta för mig alla de dimensioner som vi måste inkludera som designkriterier när vi planerar och designar. Med tanke på dess påverkan på alla varelser, nuvarande och framtida generationer. Det handlar inte bara om markhälsa och kolbindning (eller planetens hälsa), det handlar om att bygga blomstrande samhällen och regenerera vår gemensamma mänskliga hälsa, våra lokala ekonomier samt vattnets och markens hälsa. Detta sammanfattar alla Agenda 2030-målen i en regenerativ paradigm av vad vi behöver sträva efter, bortom hållbarhet – mot regenerering!
Holistic management – förvaltning även för kommande generationer
Hur definierar vi regenerativt lantbruk och regenerativa samhällen? Allan Savory har mycket bra att säga om detta.
”Inget jordbruk kan vara verkligt regenerativt om det inte är ett jordbruk som täcker hela vår jords yta och hanteras holistiskt.” Allan Savory (2020)
Skall vi klara av att hantera komplexa sociala och ekologiska system och verkligen hitta lösningar för att vända klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald (eller till och med den sjätte massutrotningen) etc. – då krävs ett nytt sätt att tänka och en ny ram för förvaltning och beslutsfattande. De flesta av de utmaningar vi står inför idag är alltför komplexa för att lösas med våra reduktionistiskt tänkande och förvaltningsmetoder som bygger på detta paradigm. I detta avseende kan vi vända oss till Holistic Management som ett bra verktyg och ett utmärkt ramverk för att definiera ”helheterna”, vilka som fattar beslut och hur en mer ”holistisk kontext” ser ut för individer och organisationer.
Vägledning i komplexitet: Från reduktionism till helhetstänk
”Den största faran för mänskligheten är inte fossila bränslen, klimatförändringar, ökenbildning och den massiva miljöförstöring som drivs av global finans – det är vår oförmåga att hantera komplexitet.” (Savory, 2020)
Hur vill vi att våra landskap, ekosystem, samhällen och framtida resursbaser ska se ut, inte bara för alla människor idag och i framtiden, utan för fördel för alla levande varelser? Jag uppmanar Västra Götalandsregionen att samarbeta och skapa sin egen version av en holistisk kontext (som grund för att skapa visioner, strategier och beslut) och för oss alla invånare att skapa vår egen och tillsammans kan vi be globala politiken att ändras för att mer överensstämma med denna framtida vision om regeneration förankrad i en väl definierad och tydlig holistisk kontext. Om du är nyfiken på detta, läs mer på: www.savory.global
Ett annat inspirerande sätt att lära sig om regenerativt jordbruk är genom filmen Kiss the Ground (2020).
Låt naturens mönster informera samhällsplanering
Ett annat användbart designverktyg och process är Keyline Planning som utvecklades av P.A. Yeomans där han angav steg och metoder för att läsa landskapet och låta landformen och vattenflödena (som mer permanenta aspekter av landskapet) vara grunden för att designa och planera våra städer, gårdar och större landskap för optimal placering av vägar, byggnader och skogsbruk samt att fånga och lagra vatten och förvalta mark på ett sätt som bygger upp frisk matjord. PA Yeomans berättar för oss i en intervju 1979 att han producerade 7-8 tum matjord på bara 3 år genom denna teknik – genom att omvandla underjord till matjord.
”Landskapet påverkar planeraren. Planeraren sätter inte linjer på en plan.” (P.A. Yeomans, 1979)
Nytt paradigm för design och planering – lyssna och läsa av naturen
Yeomans var en av de första att utveckla en omfattande ram för planering, men hittills har hans metoder inte tillämpats mycket av spatiala planerare. Jag hoppas ändra det genom att använda metoden och processen i min magisteravhandling. Låt oss låta naturens mönster informera vår planering istället för att tvinga våra designförslag och planer på naturen. Bara naturen kommer att avgöra om vår design och planering står tidens test.
Förändringens Frön: Låt oss påbörja en regenerativ resa
As I journey through my Master’s thesis, I hope this snapshot of my exploration ignited inspiration. Watch this space for updates, insights, and progress. Together, we weave a future rooted in regeneration.
Hoppas att denna läsning har inspirerat några av er och hoppas kunna dela mer uppdateringar och kunskap om ämnet snart när projektet framskrider!
Läs del två i denna blogg-serie här:
Carbon positive food regions & Food system design – Part 2
Varmt välkommen,
Jonathan Naraine
Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab
Medgrundare – Grow Here
Snabb varmkompost på 18 dagar
Det finns många sätt att skapa kompost, men om du vill att det skall gå fort och samtidigt få upp temperaturen för att ta död på ohyra, sjukdomar och ogräsfrön så är denna metod perfekt. 18-dagars metoden kan även minska mängden organiskt material som oxiderar och försvinner som klimatskadlig koldioxid eller metan och högen är mer eller mindre lika stor när den är klar som när den först anläggs. Mer kompost till dig alltså, och mindre klimatpåverkan på samma gång. I denna artikeln berättar vi hur det går till.
Berkeley metoden – Kompost på 18 dagar
Fördelar med denna typ av kompost:
🌱 Värmen dödar sjukdomar och ogräsfröer
🌱 Fin jord på kort tid
🌱 Du behöver ingen kompostbehållare, endast en stor yta och presenning
🌱 Merparten av det du komposterar blir jord och minimalt blir till skadliga klimatutsläpp.
Att tänka på:
Med denna metod kan du få färdig kompost på 2-3 veckor, men det finns några viktiga saker att tänka på för att allt skall fungera väl.
- Högen måste vara minst 1 kubikmeter stor, gärna 1-1,5 kubikmeter
- Högen bör vändas varannan dag från dag 4 till dag 18.
- Kolrikt material som löv, grenar och annat ”brunt” material bör finhackas, för att brytas ned ordentligt. Använd gärna en kompostkvarn eller liknande.
- Täck komposten med en presenning och se till att rätt fuktighet hålls, bör ligga runt 50-60%.
Så gör du en lyckad varmkompost på 18-21 dagar. Läs hela premium-artikel här.
Endast tillgänglig för dig som Grow Friends eller Grow PRO-medlem. Klicka här för att bli medlem.
För den lata trädgårdsmästaren:
För dig som varken orkar eller hinner kompostera är ett hett tips att gröngödsla eller att helt enkelt låta grönsaksrester komposteras på plats med så kallad täckodling. Att gröngödsla är att så frön (ofta kvävefixerande växter eller växter med djupa rötter) för att skapa en bättre jord. I videon berättar vi hur du gör steg för steg.
Tävla om ett års gratis premium-medlemskap och gröngödslings-fröer från Nelson Garden:
Antar du utmaningen att gröngödsla du också? Berätta var vill du placera din gröngödselfrön? Dela en bild på sociala medier med hashtag #DreamsGrowHere eller kommentera videon på sociala medier med dina gröngödslingsplaner – för att vara med och tävla om en gröngödsel frö-mix. Tagga även gärna Grow Here och Nelson Garden i ditt inlägg för att öka din chans att vinna!
Snabb varmkompost – Färdig kompost på 18 dagar (Full artikel)
Det finns många sätt att skapa kompost, men om du vill att det skall gå fort och samtidigt få upp temperaturen för att ta död på ohyra, sjukdomar och ogräsfrön så är denna metod perfekt. 18-dagars metoden kan även minska mängden organiskt material som oxiderar och försvinner som klimatskadlig koldioxid eller metan och högen är mer eller mindre lika stor när den är klar som när den först anläggs. Mer kompost till dig alltså, och mindre klimatpåverkan på samma gång. Men det är lite mer arbetssamt i denna artikeln berättar vi hur det går till.
Berkeley metoden – Kompost på 18 dagar
Att tänka på:
Med denna metod kan du få färdig kompost på 2-3 veckor, men det finns några viktiga saker att tänka på för att allt skall fungera väl.
- Högen måste vara minst 1 kubikmeter stor, gärna 1-1,5 kubikmeter
- Högen bör vändas varannan dag från dag 4 till dag 18.
- Kolrikt material som löv, grenar och annat ”brunt” material bör finhackas, för att brytas ned ordentligt. Använd gärna en kompostkvarn eller liknande.
- Täck komposten med en presenning och se till att rätt fuktighet hålls, bör ligga runt 50-60%.
I följande video från Geoff Lawton kan du lära dig mer om de olika materialen
Så gör du – Snabb varm kompost på 18 dagar
Steg 1:
Samla ihop materialet
- Samla ihop allt material du behöver. Sträva efter att ha en kol-kväve ratio på mellan 25:1 och 30:1. Se videon ovan för vidare förklaring.
- Komposten byggs idealt av ungefär 1/3 ”grönt material” (dvs. färskt gräsklipp, växter eller gröna löv), 1/3 gödsel (gärna färsk gödsel) och 1/3 ”brunt material” (löv, torkade växtdelar och grenar – helst upphackat)
- Lägg allt i 3 högar och dra en vattenslang till platsen för att kunna vattna konstant när du bygger komposten.
Steg 2:
Anlägg komposten
- Bygg komposten genom att lägga ut ett lager från varje hög som när du lagar en lasagne.
- Du behöver ingen ram eller kompostgaller runt om komposten läggs ordentligt.
- Försök göra diametern på komposten runt 1 meter och höjden gärna 1-1,5 meter.
- Täck komposten med en presenning och lägg gärna en kompost termometer i mitten för att ha koll på värmen.
- Du kan även med fördel använda en aktivator i mitten på komposten, t.ex. vallört, döda djur
Steg 3:
Vänd komposten regelbundet och kolla värmen
- Se till att komposten är minst 55 grader C. När högen når en temperatur på 60-65 grader är det dags att vända den så den inte brinner/oxiderar för mkt.
- Efter 4 dagar brukar komposten ha kommit upp i temperatur och det är dags för första vändningen. Förbered plats så att hela komposten kan flyttas till ytan bredvid där den står nu och flytta uppifrån och ned med en grep eller liknande.
- Vänd komposten ”ut och in”: När du vänder komposten känner du att den är varmare i mitten och kallare på sidorna och du kan med fördel lägga de svala bitarna i mitten på den nya högen och de varma ytterst. Vattna vid behov för att få rätt fuktighet. Du kan testa genom att krama jorden och det skall endast droppa en droppe.
- Sedan vänder du den igen varannan dag, alltså dag 6, 8, 10 ,12 ,14 och 16.
- Dag 6-8 brukar högen nå sin högsta temperatur för att sedan minska succesivt.
Efter 18-21 dagar så bör du ha en färdig kompost som är svart och ljummen – och fylld med näring och mikroliv.
Om allt gått rätt till skall den vara ungefär lika stor som när du anlade den.
Fler tips finns i denna video på engelska med Richard Perkins som också skrivit om metoden i sin bok Making Small Farms Work.
Min kompost blir inte varm, vad kan ha gått fel?
Om din kompost inte blir varm bör du kolla detta:
- Var högen tillräckligt stor, dvs. minst 1-1,5 kubikmeter?
- Var det rätt fukthalt? Eller är komposten för torr eller för blöt?
- Är ditt bruna material tillräckligt finhackat?
Om allt detta verkar ok och du inte kommit upp i värme så beror det sannolikt på att det saknas kväve i komposten. Du behöver alltså mer kväverikt material. Pröva att blanda i gödsel och kanske även urin. Vänta två dagar och se vad som händer.
PS: Du kanske även är sugen på att använda värmen från komposteringen för att förlänga säsongen? Spana in vår artikel om att bygga en varmbänk, där du med hjälp av brinnande kompost/gödsel kan starta odlingssäsongen flera månader tidigare. Läs artikeln om hur man bygger en varmbänk här.
Lycka till med din varmkompostering!
Låt oss gärna veta hur det går och tagga Grow Here och använd hashtag #DreamsGrowHere när du delar bilder på din varmkompost!
Källor:
Making Small Farms Work – Richard Perkins, 2016
Geoff Lawton – 2019
Varma hälsningar,
Jonathan och Grow Here teamet
Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning
Förr i tiden anlade många husägare sina potatisland där de ville omvandla ojämn, stenig och sly-bevuxen mark till fin gräsmatta. Då grävde man upp den delen av trädgården för hand som man ville omvandla och skapa bättre jord på- för att sedan plantera sin potatis. Det som inte många visste då (eller nu), var att det går också att låta potatisen göra (nästan) allt omvandlingsjobb själv, utan varken spade eller maskiner. Vi ska berätta hur!
Gräsmatta eller odling?
Idealen för en trädgård har inte alltid sett likadana ut och idag ifrågasätts allt mer den spikraka och monotona gräsmattan. Gräsmattan kräver mycket tid och pengar och ger även upphov till en hel del utsläpp om man klipper med fossila gräsklippare. En växande rörelse globalt där gräsmattor omvandlas till odling, om än bara en liten del av trädgården och det visar sig även ha positiva effekter på biologisk mångfald.
På många platser runt om i landet återförs dessutom golfbanor till jordbruksmark, vilket av många myndigheter anses positivt då man har identifierat att golfbanor i större utsträckning än jordbruksmark, bidrar till övergödning på grund av läckage av fosfor och kväve. Dessutom kräver gräsmattor mycket tid när det gäller gräsklippning utan att ge någon ätlig skörd tillbaka.
Omvandla gräsmatta till odling – Hur gör man?
Idag vid omvandlingen av gräsmatta till odlingsbädd används dock framförallt stora maskiner som kan störa de viktiga mikroorganismernas arbete i jorden vid omvandlingen. Dessutom lämnas oftast jorden bar, vilket bidrar till att väder och vind utarmar jorden på näring och organiskt material. Det har utvecklats olika metoder för att undvika detta. T.ex. är ”no-dig” ett begrepp som har fått större genomslag de senare åren. Det innebär att marken i så liten utsträckning som möjligt grävs eller störs på olika sätt, och att odlingen sker ovan mark med enbart tidningspapper eller annat täckmaterial för att bryta ner ogräset innan odling av egna växter. Täckningen sker vanligtvis under hösten för att göra marken redo inför våren, det går dock bra att börja på våren också några veckor innan sådd.
Potatismetoden – vår favorit
Den här guiden visar hur man kan använda enbart potatis i kombination med ett täcke av halm och/eller hö, för att omvandla sin gräsmatta till odlingsbädd. Halmen/höet kväver ogräset och potatisens rötter bryter sig ner i marken. Du som har tillgång till gammalt mögligt hö som ej går att utfodra djur med – detta är perfekt maskmat och täckmaterial! Året därefter har du en fin odlingsbädd att odla andra grönsaker i. Så här gör du:
Så anlägger du en odlingsbädd utan maskiner och grävning
Steg 1. Trampa ner gräs och andra växter och dra upp ev rotogräs på din valda odlingsplats. Läs mer om hur du gör en sol och skuggstudie som underlag för ditt val av optimal plats här.
Steg 2. Lägg ut potatisen med en fot emellan (ca 30 cm) direkt på marken och två fot till nästa rad (60 cm). För maximal skörd bör man gärna förodla potatisen genom att rota dem i små krukor med jord innan, du kan även lägga lite jord runt själva knölen.
Steg 3. Täck potatisen med minst 30 cm halm/hö och vattna. (Tänk på att vattna lite extra både innan och efter du lagt på hö/halm om det är väldigt torrt)
Steg 4. Skörda när potatisen har blommat. Njut av egenodlad potatis och se framemot kommande år med ett färdig-anlagt grönsaksland!
Nedan ser du en bild på hur du skördar potatis som ej grävts ned, inte ens då behöver du gräva. Lyft blasten och knölarna kommer upp till ytan. Dessutom har maskarna grävt klart din tidigare gräsmatta så den är lucker och fin att plantera i.
(OBS: Har du mycket rotogräs kan du behöva täcka marken med tidningspapper eller kartong och lägga på extra mycket täckmaterial för att kväva dessa)
Inte tid att odla själv?
Några enkla steg och du har gått från gräsmatta till odling. Men du kanske inte själv hinner odla på ytan och därför känner du dig tveksam om inte gräsmattan är mer lättskött. Du vet väl att du kan hitta odlare som kan ta hand om en del av din trädgård eller odlingsmark via Grow Here? Läs mer om att dela trädgård här.
Dela odlingsmark och delta i vår tävling!
Vår vision är att fler skall kunna förverkliga sina odlingsdrömmar och därför utmanar vi nu hela Norden att odla mer lokalt med Grow Here Challenge 2020. Utmaning 2 är att dela odlingsmark så fler kan förverkliga sin odlingsdröm. Mer info i videon nedan:
Klicka här för att skapa ett gratis konto och dela odlingsmark.
Läs mer om Grow Here Challenge här.
Lycka till med dina framtida odlingsäventyr!
// Grow Here teamet
Förverkliga din odlingsdröm med Grow Here Challenge 2020
Allt fler har upptäckt glädjen av att odla men det är långt ifrån alla som har möjlighet, eller vågar ta steget att förverkliga sin odlingsdröm. Att kunna odla sin egen mat har dessutom blivit viktigare än någonsin. Grow Here, i samarbete med Nelson garden, har därför beslutat att hjälpa dig på din odlingsresa från odlingsstart till skörd, från kruka till trädgård, på din egen eller någon annans mark genom ”Grow Here Challenge 2020”. Under sommaren kommer du att få ett antal utmaningar som du kan sedan testa hemma och posta i din social media med hashtaggen #DreamsGrowHere – för en chans att vinna spännande priser.
Vi hoppas se hela Sverige och Norden odla när sommaren är slut! Efter varje film kommer du få möjlighet att vinna något speciellt från Grow Here och Nelson Garden.
Läs mer om tävlingsinstruktioner på Din Odlarvän med Nelson Garden.
Nedan kommer du att kunna hitta länkar till filmerna så snart dessa har blivit publicerade. Du kan även hitta fler rekommenderade artiklar under varje avsnitt.
VECKANS UTMANING:
Utmaning #6
Avsnitt 6: Sista utmaningen! Skörd och tillagningstips med Jonathan – Släpps tisdag 25 augusti kl.12!
Såhär i skördetider så är trädgården full av gröna blad och grönsaker. Men vad gör man av all squash och hur använder man pepprig rucola eller spenatstjälk? I denna video berättar Jonathan hur du kan göra delikata recept på saker du normalt inte vet hur du skall ta hand om i trädgården.
Detta är den sista och avslutande utmaningen i Grow Here Challenge 2020. Antar du utmaningen att dela dina bästa tips och recept på det du skördar? Dela en bild på sociala medier med hashtag #DreamsGrowHere eller kommentera denna video med dina skörderecept – för att vara med och tävla om en kryddsax och Så Året Runt fröer från Nelson Garden. Tagga gärna Grow Here och Nelson Garden i ditt inlägg för att öka din chans att vinna!
Inspiration:
På Grow Academy och Din Odlarvän finns artiklar med odlingstips och recepttips.
Här kan du läsa det receptet till rätten som visas i videon:
Skörderecept: Zucchini-spaghetti med trädgårds-pesto
Mer inspiration från Din Odlarvän:
Äta solros – skott, knopp och frö
Gör ditt eget chilisalt – två recept
Recept: Ugnsrostad müsli med torkad tagetes
Vinster:
Kökets kryddsax – en smidig liten sax perfekt att skörda örter, grönsaker och tjuva tomater med
5 st fröpaket från Så Året Runt kollektionen – (som Nelson Garden lanserat med Sara Bäckmo)
Ett års kostnadsfritt Grow Friends medlemskap
TIDIGARE UTMANINGAR:
Utmaning #1:
Avsnitt 1. Förodling med Victoria och Adam – Läs mer och tävla här:
Börja förodla du med! Lägg upp en bild på din egen förodling och tagga bilden med hashtaggen #DreamsGrowHere
Tävling 1 är nu avslutad och vinnaren har annonserats på sociala medier.
Inspiration:
På Grow Academy finns artiklar odlingstips just kring hur du enkelt kommer igång med förodling steg för steg.
Tjuvstarta säsongen med Grow – Förodling inne och ute
Bygg en drivbänk av återanvända fönster
Utmaning #2:
Avsnitt 2. Dela trädgård – Hör hur Angelica Bengtsson hittade odlingsmark via Grow Here
Dela din trädgård via grow-here.com och var med och förverkliga någon annans odlingsdrömmar! Lägg upp en bild eller länk till din delade trädgård på facebook eller instagram och tagga inlägget med hashtaggen #DreamsGrowHere. Tagga gärna Grow Here så ännu fler får en chans att upptäcka delningstjänsten!
Klicka här för att skapa ett gratis konto och dela odlingsmark.
Inspiration:
På Grow Academy finns artiklar odlingstips just kring hur du enkelt kommer igång med att dela odlingsmark. Kanske vill du även räkna ut hur stor yta du behöver för att bli självförsörjande på grönsaker?
Trädgårdsdelning – Hur fungerar det?
Gör din familj självförsörjande på grönsaker – Så många kvm behövs
Tävlingen är avslutad, men du som delar trädgård eller odling har större chans att vinna även kommande tävlingar. Nedan ser du den lyckliga vinnaren, som även blev intervjuad i smålandsposten kort därefter.
Vinnare av utmaning 2 ”Dela odlingsmark” blev Ann Louise från Delarlycke! Stort grattis!
Utmaning #3:
(Bonus!) Avsnitt 3. Välj odlingsplats med Victoria
Berätta hur du valde din odlingsplats! Lägg upp en bild eller länk till din delade trädgård på sociala medier med hashtaggen #DreamsGrowHere för att delta.
Inspiration:
På Grow Academy finns artiklar odlingstips just kring hur du väljer odlingsplats, eller omvandlar gräsmattan till odlingsbädd:
Att göra en solstudie – Så räknar du ut antalet soltimmar!
Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning
Utmaning #4:
Avsnitt 4. Samplantering med Jonathan
Hur ser din samplantering ut – och vilka växter odlar du tillsammans? Dela en bild på sociala medier med hashtag #DreamsGrowHere eller kommentera något av våra inlägg med dina samplanteringstips – för att vara med och tävla om ett spaljétorn (som passar utmärkt till tomat och gurka) och fröer från Nelson Garden. Tagga även gärna Grow Here i ditt inlägg för att öka din chans att vinna!
Inspiration:
På Grow Academy finns artiklar odlingstips just kring samplantering och att locka till sig nyttodjur, kanske vill du anlägga en blomsteräng i trädgården?
Odla mycket på liten yta – Sara Bäckmo tipsar
Vilka växter trivs ihop? 5 principer för lyckad samplantering
Så omvandlar du en gräsmatta till äng
Utmaning #5
Avsnitt 5: Gröngödsling med Lovisa från Nelson Garden
Att gröngödsla är att så frön för att skapa en bättre jord. I videon berättar vi hur du gör steg för steg. Antar du utmaningen att gröngödsla du också? Berätta var vill du placera din gröngödselfrön? Dela en bild på sociala medier med hashtag #DreamsGrowHere eller kommentera videon på sociala medier med dina gröngödslingsplaner – för att vara med och tävla om en gröngödsel frö-mix. Tagga även gärna Grow Here och Nelson Garden i ditt inlägg för att öka din chans att vinna!
Inspiration:
På Grow Academy och Din Odlarvän finns artiklar odlingstips just kring jordförbättring och gröngödsling.
Gröngödsling – varför och hur? – Din odlarvän
Hellre jordförbättrare än flitig gödslare – jordexperten Anton tipsar
Starta en kompost – jordexperten Anton tipsar
Snabb varmkompost på 18 dagar – full artikeln tillgänglig för dig som är Grow Friend/Grow Pro medlem
Framtidens jordbruk #1 – Bygg matjord och lagra CO2
Vinster:
150g Gröngödselfrö 3-mix – med honungsfacelia, blodklöver och bovete (från Nelson Garden)
Ett års kostnadsfritt Grow Friends medlemskap
Vi som medverkar i filmerna:
Victoria Bengtsson är Planeringsarkitekt som precis upptäckt odlingsglädjen på en lånad trädgård med sin son Adam. Victoria och Adam visar hur du kommer igång som nybörjare eller hur du kan göra odlingen rolig och lärande med små barn.
Jonathan Naraine är Arkitekt och Matsystem Designer som hjälper dig som har kommit lite längre med tips. Du kommer bland annat att lära dig om hur du kan få större skörd på liten yta samtidigt som du kan minska skötsel genom permakulturprinciper.
Lovisa Back är den nyblivna koloniägaren som gärna ber sina kunniga kollegor på Nelson Garden om odlingsråd. Hon är särskilt intresserad av hur du på bästa sätt gynnar det naturliga mikrolivet i jorden – någonting hon kommer att dela med sig av.
Synliggör din odling eller gård på kartan!
Driver du en stadsodling eller en småskalig gård som säljer grönsaker, söker medlemmar eller vill nå ut med ett event? Lägg upp din odling på Grow Here – en plattform och karta som samlar den lokala odlingsrörelsen. Här kan du lista din odlingsförening eller odlings-företag och hitta medlemmar, volontärer eller kunder – och sprida era odlings-kurser och events.
Varför dela odling eller event på kartan?
På Grow Here samlas odlingsrörelsen på en karta och din odling blir synlig för tiotusentals odlingsintresserade besökare . Här kan du lista din odlingsförening, ditt stadsodlings-företag eller småskaliga jordbruk och berätta om ni söker medlemmar och volontärer eller var och hur kan man köpa det ni odlat. Du kan även lista ditt event eller kurs kopplat till din odling så den dyker upp i vår online-kalender.
Driver du ett större lantbruk? Läs mer här om hur du listar er verksamhet eller delar jordbruksmark här.
5 anledningar att synliggöra sin odling på Grow:
-
Nå ut till din lokala odlings-community:
Med en vision att få odlingsrörelsen att växa når vi ut till tiotusentals odlingsintresserade varje år. Att dela din odling eller ditt event är dessutom HELT GRATIS! Din sida på Grow blir som en hemsida i miniformat.
-
Annonsera att ni söker nya medlemmar eller volontärer:
Ni syns då i sökresultat för de som söker volontärplatser eller vill bli medlem i en förening, och intresserade personer kan kontakta er genom ett anpassat formulär.
-
Säljer du det du odlar? Berätta var och hur man köper din mat!
På Grow gör vi det enkelt att hitta vilka lokala odlare som säljer grönsaker. Länka till valfri hemsida och informera om dina försäljningskanaler. Kanske säljer du andelskassar eller via en lokal REKO ring eller utlämningsplats.
-
Annonsera din kurs eller event:
Lägg upp ditt event under ”mina event” så dyker det upp i Grow Here’s event-kalender. Kanske arrangerar ni kurser och studiebesök för att sprida kunskap, skapa nätverk eller en extra intäkt till er förening.
-
Informera om dina tjänster och öppettider:
Du kan berätta i din annons om vilka olika tjänster din odling erbjuder. T.ex. så kan du informera om att din odling finns tillgänglig för studiebesök, att ni erbjuder föreläsningar etc.
Som medlem i nätverket kan du också visa upp din stadsodling på en Stadsodlingssafari® som lockar deltagare varje år världen över.
Hjälp rörelsen växa – skapa ett konto och lägg upp din odling idag!
Såhär gör du:
Hur du lägger upp din odling eller event:
-
Lägg upp en annons
Det är gratis och enkelt att lägga upp en annons på Grow. Skapa ett konto eller logga in på www.grow-here.com. Klicka på “Lägg upp odling” eller “Lägg upp aktivitet” i din profil. Lägg till en kort rubrik, lockande text och ett par snygga bilder.
Du kan även berätta specifikt om era tjänster som att ni säljer grönsaker eller bjuda in till arbetsträffar. När du lägger du upp en kurs eller ett event kan du även berätta om datum, plats och förkunskaps-krav.
-
Vi publicerar och sprider ordet
Vi går igenom och publicerar din annons och meddelar dig så fort din odling eller ditt event är publicerat. Ett urval av odlingar och events lyfts även upp i vårt nätverk och på sociala medier för att sprida ordet om vad som händer till vår community. Besökare kan anmäla intresse eller nå dig via kontaktformuläret på din annons.
-
Få kontakt med intresserade odlare eller kunder
När din odling eller kurs är publicerad kan odlingsintresserade eller kunder skicka meddelande och förfrågningar eller ansökningar med lite mer information om sig själva, utbildning, erfarenhet och intressen. Det är upp till dig att bestämma vilka odlare du vill välja ut – om du t.ex. söker medlemmar, volontärer eller rent av en kollega/anställd. När du har valt en odlare kan du boka in ert första möte och börja odla tillsammans.
Nedan finns länkar till att lägga upp odling eller event. OBS: Du måste vara inloggad och skapa ett konto först för att länken skall fungera.
Vad är skillnaden på odling och mark?
- När du delar en befintlig odling på Grow, den rosa kategorin, visar du att din odling redan är igång och i annonsen har fler valmöjligheter – här kan du informera om vad ni odlar, möjligheter att volontärarbeta eller köpa grönsaker från odlingen. Kryssar du i att ni säljer grönsaker eller tar emot medlemmar och volontärer så syns er odling i sökresultatet när odlingsintresserade söker efter odlingar att delta i eller handla från.
- Delar du mark, den gröna kategorin, visar du att du har mark att erbjuda för andra att odla på. Lägger du upp en mark-annons så syns den i sökresultat för odlingsintresserade som söker odlingsmark. Du som driver en existerande odling eller har en gård med mark som är på jakt efter fler som kan odla på plats kan mycket väl lista er annons i kategori ”mark”.
Läs mer om att dela odlingsmark i här i ”Hur funkar det”.
Tillsammans samlar vi odlingsrörelsen och får fler odlingsdrömmar att växa!
Läs mer om hur du gör för att kartlägga odlingsrörelsen i din stad i denna artikel.
Varma hälsningar,
Grow Here teamet
Framtidens jordbruk #1 – Bygg matjord och lagra CO2
Kan en gård med kor, hönor och grönsaksproduktion skapa ett postitivt fotavtryck på klimat och ekosystem? Jodå… Detta är del 1 i en serie om framtidens jordbruk gör vi besök på några av Nordens mest innovativa nytänkande jordbruk.
Vi delar regelbundet odlingsinspiration och har skrivit om alltifrån växthusodling i Norrland till sociala odlingsprojekt i flyktingläger i Hamburg. Men vi känner att det nu är dags att ge en överblick över framtidens jordbruk och vad som behöver göras för att tackla våra klimatutmaningar och andra ödesfrågor. Så nu kör vi! Först ut tänkte vi lyfta ett exempel på regenerativt jordbruk. I söndags var vi nämligen på besök ute på två regenerativa gårdar med ambition att netto-inlagra koldioxid från atmosfären och bygga upp våra matjordar och i denna blog så får ni lära er om innebörden av regenerativt jordbruk med utgångspunkt i deras verksamhet. Då kör vi!
Att bygga matjord är vår tids viktigaste fråga!
En av våra stora utmaningar i det konventionella sättet vi producerar mat är att det utarmar våra matjordar.
De senaste 40 åren har utvecklingen gått så långt att vi nu förlorat 2/3 av all vård matjord och varje år förlorar vi jordbruksmark motsvarande en yta på hela Storbrittanien.
Matjorden innehåller mull eller så kallat organiskt material som till 50% består av kol. Jaså, men hur skapas den mull då? Jo, den process som naturen bygger mull är genom växters rötter och genom att odla och hålla betesdjur på rätt sätt kan man alltså skapa en nettoinlagring av koldioxid samtidigt som vi skapar mullrik jord som både håller mer vatten och näringsämnen.
Visste du att det finns mer koldioxid lagrat i våra jordar än i både atmosfären och biosfären? Vi kan faktiskt binda tillräckligt mycket av luftens CO2 i våra jordar för att förhindra klimatförändringar!
I följande video får du en överblick över hur jord och klimat-frågan hänger ihop och vad vi måste göra för att på allvar kunna förhindra global uppvärmning.
Gårdar som bygger matjord binder också koldioxid
I söndags var vi på en studieresa som en del av projektet Förstudie Andelsjordbruk. Vi besökte bl.a. Kyrkbygård som blev KRAV certifierade för 18 år sedan. Men enligt Jesper som driver gården är ekologiskt inte tillräckligt bra. Här praktiserar man sedan i år därför plöjningsfritt så kallat ”regenerativt” jordbruk som bygger mullhalten i jorden och samtidigt lagrar in koldioxid från atmosfären! Man kan bygga meterdjupa jordar med mullhalt på 5-10% istället för dagens jordar som med tur har 25cm djupa rötter med 1% mullhalt.
“If every farmer in the United States would practise this system, in fewer than 10 years we would sequester ALL the CARBON that’s been emitted since the beginning of the Industrial Age…”
Vi spelade in en liten video på gården där jag förklarar lite om vad regenerativt jordbruk innebär. Prenumerera gärna på vår youtube kanal för att inte missa videon när den kommer ut!
Bilder från Kyrkbygård och deras olika verksamheter
Hur funkar detta då? Inte kan väl kossorna faktiskt vara bra för klimatet?
Med 31 hektar markyta på Kyrkbygård utgör främsta produktionen gräs som betas genom Holistic Management med kor och höns i äggmobil på grönbete. Med gödsel från korna byggde man upp en såkallad ”nodig” marketgarden på 1000kvm med 600kvm effektiv odlingsyta som kan skapa en halvtidsinkomst på ett halvår! NO dig är precis som det låter att man inte gräver, och på sås sätt blir det mkt mindre ogräs.
Det enda du behöver göra är att lägga på ordentligt med gödsel eller kompost när du anlägger odlingen och sen kontinuerligt. På så sätt smakar du en positiv spiral där jorden automatiskt binder mer och mer koldioxid och bygger mull över tid.
Alla dessa verksamheter hänger ihop, korna betar ner gräset precis när det fått växa sig som störst och lämnar 40% av dess tillväxts som trampas ned och blir till organiskt material. Deras ko-mockor stimulerar mikrolivet och genom att ha mkt djur på liten yta och sen låta marken vila tillräckligt länge kan man på sås sätt bygga upp matjorden för varje år.
En föregångare: Ridgedale Farm
Förra sommaren besökte vi gården som vart deras stora inspiration, nämligen Ridgedale farm i Värmland. Liksom på Ridgedale har man både kor som betar, trädrader på 16-25 meter som på sikt kan ge nötter och frukt och en äggmobil med hönor som också betar gräset och uppmuntrar kol-inbindningen. Lär dig mer om Ridgedales olika regenerativa jordbruksverksamheter som var för sig faktiskt kan bli lönsamma samtidigt som de bygger matjord i denna intervju med Richard Perkins:
Vänta lite nu.. Sa du Ägg-mobil? Vad betyder det??
Jo, det är väldigt spännande. Det handlar dock inte att hönsen har varsin smart-phone utan handlar mer om hönshuset som kan flyttas runt.
Så här är det: Höns hålls idag normalt inomhus och även om hönsen sägs vara ”frigående” så har de oftast endast ”tillgång till utevistelse” där det är så trångt inomhus så det är ändå väldigt svårt att komma ut.
Men med en äggmobil så kan hönsen vara ute på grönbete hela sommaren, vilket sparar en hel del foder och gör äggen mer näringsrika (du kan faktiskt se att äggen fårn grönbeteshöns har gulare gula).
I holistiskt betesplanering så flyttar man djuren så ofta så att djuren inte är på samma yta mer än 3 dagar, för annars utarmar man lätt gräsets rötter genom att beta på de nya små späda gräs-bladen som kommer upp direkt efter 3 dagar. Därför flyttas hönsen var annan dag ungefär för att alltid ha nytt fräsht bete och man bygger alltså hönshuset på hjul.
På Ridgedale, liksom Kyrkbygård, så låter man hönsen följa efter korna – så att de precis som i naturen kan äta de fluglarver som kläcks i kornas skit. Korna och hönsen ger även gödsel på vintern som blir kompost till grönsaksodlingen och bygger upp dess fertilitet. För att visa lite hur en hönsmobil fungerar gjorde vi en intervju förra året på Ridgedale med fokus just på hönorna.
Japp, det var allt för denna första del av Framtidens jordbruk.. Glöm nu inte att dela denna artikel med dina vänner så vi kan inspirera fler att börja bygga matjord i vårt avlånga land!
PS: Vi erbjuder även odlingsmark för dig som vill börja odla!
Och för dig som vill ta steget att börja odla med dessa metoder så har vi ju även odlingsmark som vi matchar genom GrowGbg. Spana in www.growgbg.com/land för att se om det finns markytor nära dig. Eller varför inte dela odlingsmark om du sitter på en plätt i närheten av stan eller en större yta på landsbyggden. Vårt mål är att underlätta för fler renenerativa odlingar och vi hjälper dig gärna hitta odlare till din oanvända jordplätt.
Följ oss gärna på Facebook och Instagram och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att inte missa några nya uppdateringar!