5 principer för lyckad samplantering (Full artikel)

Samplantering: Visste du genom att odla flera sorters grödor på samma yta kan man både öka skörden per kvm och skydda vissa växter från angrepp av skadedjur..? Det finns många tips därute för vad som passar att odla ihop och vilka motsäger varandra. Genom att lära sig principerna bakom många av dessa tipsen kan du själv skapa dig en uppfattning av vad som fungerar för dig. I denna artikel djupdyker vi i vilka växter som trivs ihop och hur du kan öka skörden och minska skadedjur. Lär dig 5 principer så du själv kan skapa dina egna samplanterings-kombinationer. Dessutom får du flera konkreta tips på vad som funkar att odla ihop både vad gäller grönsaker, fruktträd och fleråriga bär.  Trevlig läsning!

Högsommaren är här och i veckan fokuserar vi på hur man kan samplantera olika växter – för att få mer ut av sin odlingsyta.

Det finns väldigt mycket skrivet om samplantering men  dessvärre finns inte någon extensiv forskning kring ämnet och mycket av tipsen baseras på praktisk kunskap och erfarenhet som förts vidare från generation till generation. Men man kan lära en hel del genom att titta på hur olika grödor växer ihop i naturen och här kommer en sammanfattning över de fem principerna som vi kommer utforska denna artikel.

5 principer för lyckad samplantering:

1. Kombinera grödor som ej konkurrerar, med olika rotdjup och växtsätt
2. Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop
3. Odla en mångfald av örter och blommor (bland grönsakerna) för att locka till dig nyttodjur
4. Snabbväxande kan fylla luckor mellan långsamt växande
5. Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på

I denna video får du höra lite tips om växter som sägs trivas ihop och skydda varandra från skadedjur och vi lyfter några konkreta exempel som också går att läsa mer om längre ned i artikeln.

Hoppas ni gillade videon, vi har lite fler tips och videos som kommer snart, men nu är det dags att dyka lite djupare i varje princip!

PS: Missa inte vår tävling som pågår fram till 19 juli – dela en bild på din samplantering med hashtag #DreamsGrowHere och få chansen att vinna ett spaljétorn till dina tomater, fröer och medlemskap hos oss.

Princip 1: Kombinera grödor som kompletterar varandra

I naturen växer sällan en växt ensam på ett stort fält som i dagens storskaliga monokulturer (en gröda på stora ytor). Istället har växter som inte konkurrerar i samma nisch, utan kompletterar varandra bildat ett slags ekosystem i miniformat – i vissa sammanhang kallas dessa växtkombinationer för ”guilds”. Vissa växter klättrar, andra har djupa rötter och drar upp näring, vissa har ytliga rötter men är bra på att täcka marken, andra fixerar kväve som blir tillgängligt i jorden för fler växter.

Ett exempel är de tre systrarna (en kombination av tre grönsaker som ursprungsbefolkningen i Amerika brukade odla tillsammans) där squashen täcker marken och hindrar ogräs och uttorkning av jorden, majsens högväxande stam agerar växtstöd till bönorna som också fixerar kväve åt både squashen och majsen som behöver mycket näring.

Dessa principer kan användas i både mindre och  större skala. Inom Agroforestry, odlar man t.ex. trädrader med frukt eller nötter var 10-20 meter med grönsaker eller spannmål emellan – där skörden för grönsakerna och spannmålen är lika stor eller större per hektar plus att man även kan skörda frukt och nötter på sikt. Trädens rötter hindrar erosion, grenverket blir ett vindskydd och ”mycorrhiza” – ett nätverk av underjordiska svamp mycel som trivs bland träd och skogsmark – kan bistå att sprida vatten och näring mellan grönsaker/spannmål och trädens rötter. Vill man läsa mer om att härma skogens ekosystem tipsar vi om boken Edible Forest Gardens av Dave Jack & Eric Toensmeijer.

Pröva denna princip i din trädgård! Testa dig fram, kanske kan även Solros och andra växter med kraftig stam agera stöd till klättrande växter, kanske kan du kombinera grönsaker med olika rotdjup för att maxa din odlingsyta – eller rentav odla marktäckande växter som klöver som även binder kväve mellan dina högväxande. Här kommer alla tips i en sammanfattad lista:

1. Kombinera grönsaker med olika växtsätt: 
   1. Tre systrarna – Majs, squash och bönor: Kombinerar marktäckare, högväxande och klättrande
   2. Agroforestry: Trädrader mellan grönsaksodlingar
   3. Kvävefixerande växter kan minska gödselbehov
2. Kombinera grönsaker med olika rotdjup!
   1. Morot och Lök/Sallat:
      Morotens pålrötter konkurrerar inte med lök och sallatens grundare rötter..
   2. Betor och Kålrabbi:
      Rödbetans djupare rötter tar näringen djupare än kålrabbins grunda rötter.
   3. Odla djuprotade perenner/örter vid ditt äppleträd;
      T.ex. citronmellis eller vallört som båda hjälper äppleträdens grundare rotsystem att få tillgång till näring!

Princip 2: Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop

De flesta tips kring samplantering handlar inte bara om vad som går att kombinera utan vad du bör undvika att kombinera. Men vad beror detta på?  Jo, vissa växter får lätt samma sjukdomar, då de ingår i samma familj. T.ex. Potatis och tomat. Dessa bör hållas på bra avstånd från varandra. Samma gäller vissa växter som tillhör samma växtfamilj – speciellt perenna växter som står kvar på samma plats år efter år – som Rosor, Hallon och Äpplen och Jordgubbar som tillhör Rosacea-familjen.

Så anlägger du en fruktträdgård eller en ätbar skogsträdgård är detta ännu viktigare. Man brukar i dessa sammanhang sträva efter att odla en mångfald av olika växtfamiljer och sprida ut närbesläktade växter även i perenna odlingar – såsom i den ätbara skogsträdgården som försöker efterliknande skogsbrynets ekosystem, fast fylla det med nyttoväxter och ätbara godsaker. Lär dig växternas familjer, och sprid ut besläktade växter så mycket som du kan.

Även helt olika växter sägs påverka varandra negativt. T.ex. lök och baljväxter som enligt samplanterings-böcker som (Carrots Love Tomatoes) och odlares praktiska odlingserfarenheter inte trivs ihop. Ett annat exempel bland träd är valnötsträd där väldigt få växter klarar att växa under. Detta går även att uttnyttja om man vill slippa ogräs.

Blommande tagetes

Princip 3: Odla örter och blommor som lockar till sig nyttodjur

Ditt bästa vapen för att hindra skadedjur är att locka till dig en massa nyttodjur som äter dessa skadedjur. Många blommor och örter ger mat och skapar ett fint habitat till rovdjuren i insektsvärlden som äter problematiska skadedjur. Här kommer några exempel:

Bra örter och blommor för samplantering!

• Timjan + Kål: Timjan ägs attrahera pollinerare och rovkvalster och hålla kålmasken borta. Aromatiska örter överlag såsom Rosmarin, Salvia etc. sägs även avvisa kålfjärilens larver. (enligt bl.a. FOBO, Hemmaodlat, etc)
• Koriander + Ärtor/Chili: Koriander sägs attrahera nyckelpigan som äter bladlöss, liksom fänkål och dill (Hemmaodlat). Därför kan Koriander vara utmärkt att odla med dina ärtor, bondbönor, aubergine eller chili som gärna angrips av just bladlöss. Läs mer nedan om gruppen flockblommiga växter som även kan locka andra nyttodjur.
• Potatis/Tomat + Tagetes: En vacker ätbar blomster-växt som sägs skrämma bort farliga nematoder (underjordiska rundmaskar) som kan orsaka jordtrötthet, och en ond spiral av växtsjukdomar och problem. För bäst effekt bör man odla tagetes ett år innan man odlar t.ex. potatis – men går även fint att plantera bland dina tomater, rosor eller andra växter som lätt angrips. (Sandskär, 2019) Även Ringblomma och Salvia sägs vara bra mot nematoder (Gustavsson, 2012).
• Squash + Indiankrasse: Ibland kallas den slingerkrasse/buskkrasse (Tropaleum Majus) och dess peppriga ätbara stjälkar och blad är inte bara goda utan tros vara bra kompanjoner till gurkor och squash då krassen sägs hålla borta ”cucumber beetles”, och bildar en god livsmiljö för bland annat spindlar och jordlöpare som äter många skadedjur. (Cunningham 2000)
  

  Bild: Jordlöpare

• Flockblommiga växter (såsom morot, persilja, koriander, röllika m.fl. – vars blomma som ser ut som hundkex) – men också korgblommiga växter (såsom ringblomma, maskros, blåklint m.fl.) sägs locka till sig många pollinatörer som också ofta äter skadedjur, såsom geting och blomflugan. Blomflugan sägs t.ex. kunna äta 100 löss på ett dygn. (Elmberg, 2020)

PS: Låt vissa ogräs vara kvar!

Vissa blommor och örter växter naturligt som ogräs i ditt land och kan tyda på att en brist eller obalans råder, och såklart kan även dessa i många fall locka nyttodjur. Här kommer ett exempel:

Röllika sägs locka till sig fjärilar, avskräcka löss, blodsugare och spinn-kvalster och tillför jorden kalium. Enligt viss forskning kan röllekan tillgodogöra sig kalium ur jorden på ett sätt som inga andra växter kan och på sikt blir jorden mer rik på kalium. (Gustavsson, 2012).

Princip 4: Fyll luckor mellan långsamt växande grödor

Odlar du t.ex. jordgubbar som tar 1-2 år på sig att blir stora och ge mycket skörd? Kanske tycker du det är lite mycket tomrum mellan squash, kål, tomat och mangold, innan de breder ut sig ordentligt? Varför inte odla en snabbväxande gröda emellan som fyller luckan och är färdig-skördad lagom till att huvudgrödan har växt sig stor och behöver all plats själv.

Här kommer mina tips på samplantering för att fylla tids-luckor:

• Snabbväxande kålblad (som ruccula, red russian kale etc) i raderna bredvid kål & tomater eller rädisor runt squash.
• Spenat i raderna mellan min mangold, som skördas bort helt när mangolden blivit stor nog och behöver all plats.
• Sallad mellan raderna av lök, som skördas ned när löken växt till sig, rötterna konkurrerar inte.
• Spenat och andra ettåriga grönsaker mellan mina unga jordgubbsplantor.

Princip 5: Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på

Ett prima exempel är sallatskål, senapskål (ruccula) och andra snabbväxande kålsorter – som verkar vara ännu godare för många av de skadedjur som gärna går på kålbladen. Vissa odlar därför sallatskål en bit bort från kålen för att locka ohyran dit, eller precis bredvid för att de skall gå på dessa blad istället för de långsamväxande kålbladen som man kanske är mer rädd om. Likaså sägs man kunna plantera jordärtskocka som älskas av åkersorken, men är själv lite osäker på om man vill mata sork och annat på detta sättet.

Sugen på fler tips?

Här är några av de källor vi använd oss utav i artikeln för dig som vill djupdyka ännu mer:

• Bl.a. FOBO och Hemmaodlat har sammanställt en lista med olika kombinationer av växter och örter, här kan du även läsa om deras tips mot bladlöss.
• Emma Gustavsson skriver om många spännande samplanteringstips i magasinet Allt om Trädgård, med intervjuer med flera kända odlare om deras bästa samplanterings-tips.
• Läs mer om Nematoder på SLU’s hemsida och läs hur s.k. jordtrötthet kan undvikas genom att bygga upp jorden här
• Sara Bäckmo’s tankar kring samplantering kan du läsa här.

Intressant nog så kritiserar Sara Bäckmo kombon av morötter och lök/sallat som hon menar växer för kraftigt och skuggar ut löken. Själv har jag prövat att skörda sallat ganska kraftigt och odla persilja som då kan hållas ned i tillväxt.

Boktips:

• ”Great Garden Companions” – Sally Jean Cunningham
• ”Carrots Love Tomatoes” – Louise Riotte

Somriga hälsningar,
Jonathan Naraine
Grow Here teamet

5 år ago Inspiration , Nyheter , Odlingstips , Steg för steg 1 comment

Vilka växter trivs ihop? – Tips för lyckad Samplantering

Visste du genom att odla flera sorters grödor på samma yta kan man både öka skörden per kvm och skydda vissa växter från angrepp av skadedjur.. Vissa örter sägs locka till sig nyckelpigan och andra avvärja kålflugornas larver. Olika rotdjup gör att vissa växter kan odlas nära varandra utan att konkurrera om näring och vatten. Många vill veta vilka växter som trivs ihop och vilka växter som inte passar att odla ihop. Men det är svårt att hitta vetenskapliga studier på ämnet. Vi har därför sammanställt många tips därute och organiserat tipsen i 5 övergripande principer och strategier på vad du skall tänka för att lyckas med sin samplantering. Så kan du själva välja och vraka bland alla olika tips och hitta det som funkar hos just dig. Trevlig läsning!

Detta är en kortversion av den fullständiga artikeln som finns tillgänglig för våra Grow Friends och Grow Pro medlemmar här.

Högsommaren är här och i veckan fokuserar vi på hur man kan samplantera olika växter – för att få mer ut av sin odlingsyta. Det finns väldigt mycket skrivet om samplantering men  dessvärre finns inte någon extensiv forskning kring ämnet och mycket av tipsen baseras på praktisk kunskap och erfarenhet som förts vidare från generation till generation. Men man kan lära en hel del genom att titta på hur olika grödor växer ihop i naturen och här kommer en sammanfattning över de fem principerna som vi kommer utforska denna artikel.

5 principer för lyckad samplantering:

1. Kombinera grödor som ej konkurrerar, med olika rotdjup och växtsätt
2. Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop
3. Odla en mångfald av örter och blommor (bland grönsakerna) för att locka till dig nyttodjur
4. Snabbväxande kan fylla luckor mellan långsamt växande
5. Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på

 

Läs mer om dessa 5 principer i vår premium-artikel (tillgänglig för Friends och Pro medlemmar)

I denna video får du höra lite tips om växter som sägs trivas ihop och skydda varandra från skadedjur och vi lyfter några konkreta exempel som också går att läsa mer om längre ned i artikeln.

Hoppas ni gillade videon, vi har lite fler tips och videos som finns att se här i vår fullständiga artikel där du även kan dyka lite djupare i varje princip!

PS: Missa inte vår tävling som pågår fram till torsdag den 16 juli – dela en bild på din samplantering med hashtag #DreamsGrowHere och få chansen att vinna ett spaljétorn till dina tomater, fröer och medlemskap hos oss.

Vilka växter trivs ihop ? Övergripande principer..

Princip 1: Kombinera grödor som kompletterar varandra

I naturen växer sällan en växt ensam på ett stort fält som i dagens storskaliga monokulturer (en gröda på stora ytor). Istället har växter som inte konkurrerar i samma nisch, utan kompletterar varandra bildat ett slags ekosystem i miniformat – i vissa sammanhang kallas dessa växtkombinationer för ”guilds”. Vissa växter klättrar, andra har djupa rötter och drar upp näring, vissa har ytliga rötter men är bra på att täcka marken, andra fixerar kväve som blir tillgängligt i jorden för fler växter.

Ett exempel är de tre systrarna (en kombination av tre grönsaker som ursprungsbefolkningen i Amerika brukade odla tillsammans) där squashen täcker marken och hindrar ogräs och uttorkning av jorden, majsens högväxande stam agerar växtstöd till bönorna som också fixerar kväve åt både squashen och majsen som behöver mycket näring.

Pröva denna princip i din trädgård! Testa dig fram, kanske kan även Solros och andra växter med kraftig stam agera stöd till klättrande växter, kanske kan du kombinera grönsaker med olika rotdjup för att maxa din odlingsyta – eller rentav odla marktäckande växter som klöver som även binder kväve mellan dina högväxande. Läs alla tips i vår premium-artikel här.

Princip 2: Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop

De flesta tips kring samplantering handlar inte bara om vad som går att kombinera utan vad du bör undvika att kombinera. Men vad beror detta på?  Jo, vissa växter får lätt samma sjukdomar, då de ingår i samma familj. T.ex. Potatis och tomat. Dessa bör hållas på bra avstånd från varandra. Samma gäller vissa växter som tillhör samma växtfamilj – speciellt perenna växter som står kvar på samma plats år efter år – som Rosor, Hallon och Äpplen och Jordgubbar som tillhör Rosacea-familjen. Även helt olika växter sägs påverka varandra negativt. T.ex. lök och baljväxter som enligt samplanterings-böcker (Riotte, Carrots Love Tomatoes) och odlares praktiska odlingserfarenheter inte trivs ihop.

Blommande tagetes

Princip 3: Odla örter och blommor som lockar till sig nyttodjur

Ditt bästa vapen för att hindra skadedjur är att locka till dig en massa nyttodjur som äter dessa skadedjur. Många blommor och örter ger mat och skapar ett fint habitat till rovdjuren i insektsvärlden som äter problematiska skadedjur. När du skall samplantera och undrar vilka växter trivs ihop, så går det sällan fel med lite örter och blommor bland dina grönsaker. Här kommer några tips:

• Kål + Aromatiska örter som timjan, rosmarin och salvia som sägs även avvisa kålfjärilens larver. (enligt bl.a. FOBO)
• Ärtor/chili + Koriander: Koriander sägs attrahera nyckelpigan som äter bladlöss, liksom fänkål och dill (Hemmaodlat). Passar bra att odla med ärtor, bondbönor, aubergine eller chili som gärna angrips av just bladlöss.
• Potatis + Tagetes: Denna ätbara och vackra blomma sägs skrämma bort farliga nematoder (underjordiska rundmaskar) som kan orsaka jordtrötthet (Sandskär, 2019)
• Squash + Indiankrasse: Ibland kallas den slingerkrasse/buskkrasse (Tropaleum Majus – på latin) en växt som sägs skrämma bort ”cucumber beetle” som annars går på växter i gurk-familjen (Riotte).

Läs mer om dessa örter och blommor  i vår premium-artikel här!

Princip 4: Fyll luckor mellan långsamt växande grödor

Odlar du t.ex. jordgubbar som tar 1-2 år på sig att blir stora och ge mycket skörd? Kanske tycker du det är lite mycket tomrum mellan squash, kål, tomat och mangold, innan de breder ut sig ordentligt? Varför inte odla en snabbväxande gröda emellan som fyller luckan och är färdig-skördad lagom till att huvudgrödan har växt sig stor och behöver all plats själv.

Princip 5: Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på

Ett prima exempel är sallatskål, senapskål (ruccula) och andra snabbväxande kålsorter – som verkar vara ännu godare för många av de skadedjur som gärna går på kålbladen. Vissa odlar därför sallatskål en bit bort från kålen för att locka ohyran dit, eller precis bredvid för att de skall gå på dessa blad istället för de långsamväxande kålbladen som man kanske är mer rädd om.

Vad odlar du tillsammans? Berätta gärna genom att dela en bild med Hashtagg #DreamsGrowHere på instagram eller facebook. Då deltar du även i en tävling om en tomatspaljé och fina fröer – sista chansen att delta är torsdag den 19 juli! Läs om tävlingen här

 

Somriga hälsningar,
Jonathan Naraine
Grow Here teamet

5 år ago Alla kan odla , Inspiration , Odlingstips , Steg för steg 2 comments

Att göra en solstudie – Så räknar du ut antalet soltimmar!

Var har du flest soltimmar? Gör en sol – och skugganalys.

Solen står olika högt på himlen under olika klockslag och årstider. Många växer trivs bäst med 8 timmar sol per dag medan andra skadas av för mycket sol. Att veta var du har flest och minst soltimmar kan därför vara avgörande för din framgång med skörden. I denna artikeln visar vi dig hur du gör en enkel solstudie innan du väljer den optimala platsen för din odling.

Visste du att det går att se på bladens form om de trivs bäst i sol eller skugga?

Växter som trivs i skuggan har vanligtvis stora, breda och tunna blad för att kunna ha en så stor yta som möjligt mot de få solstrålar de kan nå. Växter som däremot trivs i mycket sol har ofta mindre blad för att vara så kompakta som möjligt och därmed undvika avdunstning av vatten. När bladen är tjockare kan de dessutom hålla mer vatten. Suckulenter, som man ofta hittar på sedum tak är väldigt bra på att förvara vatten och det är oftast därför de väljs på tak för att undvika tunga och djupa jordlaster där vatten vanligtvis hålls.

Gillar dina växter fullsol eller halvsol?

Om du har kvar fröpaketen eller krukan till din blomma kan du även läsa dig till om växten gillar fullsol, alltså mer än 8 timmar per dag eller halvsol, ca 4 timmar per dag. När du anlägger en köksträdgård för grönsaker är det bra att leta upp den ytan på din trädgård som har flest soltimmar. Om du även vill ha skuggtåliga växter på samma plats kan du skapa små mikroklimat med hjälp av andra växter och bäddar.

Att göra en solstudie – 4 enkla steg:

Steg 1. Studera skuggorna under dagen

Ta ett foto på din trädgård som visar hur skuggorna faller under 4 tidpunkter på dagen, t.ex. kl 9, 12, 15 och 18 (3-4 timmars intervall som täcker dagens ljusa timmar).

Bäst resultat får du om du mäter under vår eller höstdagjämning i mars eller september. Då står solen som lägst under odlingssäsongen och är i samma vinkel.

Steg 2. Skriv ut en karta

Skriv ut en karta på din trädgård eller rita en någorlunda skalenlig bild av din trädgård för hand.

Bild: Solstudie med skuggor från Jonathans trädgård i Dalsland. Kartan är ritad för hand m.h.a. så kallad triangulering.

Steg 3. Rita ut skuggor

Rita ut skuggorna på kartan under de olika tidpunkterna. Välj ut 4 färger och låt varje färg representera ett klockslag. Rita ut skuggan för varje klockslag, t.ex. rött kl.9, blått kl.12.

Tips: Använd ett genomskinligt skisspapper (eller bakplåtspapper) när du ritar på kartan, då kan du även lägga på flera lager av skuggor och se vilken plats som är mest skuggig eller solig. Du kan även göra det i svartvitt om du använder skisspapper eller ett datorprogram som photoshop (se bild ovan).

 

Steg 4. Välj den mest solbelysta platsen

Notera var färgerna överlappar varandra och beräkna ungefärligt antal timmar. Desto fler överlappningar, desto skuggigare är platsen. Områden utan någon skugga är den mest solbelysta och optimala platsen för din odling.

Lätt beskuggning av en trädkrona är oftast inget bekymmer. Tips: Du kan även räkna ut hur många timmar platsen är solbelyst, t.ex. om en plats är solbelyst både kl.9, kl.12 och kl.15 så betyder det att platsen sannolikt har minst 6 timmars sol. Observera att resultatet ej tar hänsyn till tillfälliga skuggor mellan dessa tidpunkter.

Lycka till!

 

Är du klar med din solstudie?

Dela gärna en bild på din trädgård på social media med hashtag #DreamsGrowHere och var med och tävla om en odlingsspade och etiketter från Nelson Garden i Grow Here Challenge. Läs mer om tävlingen här. Se videon nedan med fler tips i veckans utmaning om att välja odlingsplats.

Soliga vårhälsningar,

Victoria och Grow Here teamet

5 år ago Alla kan odla , Inspiration , Odlingstips , Steg för steg 4 comments

Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning

Förr i tiden anlade många husägare sina potatisland där de ville omvandla ojämn, stenig och sly-bevuxen mark till fin gräsmatta. Då grävde man upp den delen av trädgården för hand som man ville omvandla och skapa bättre jord på- för att sedan plantera sin potatis. Det som inte många visste då (eller nu), var att det går också att låta potatisen göra (nästan) allt omvandlingsjobb själv, utan varken spade eller maskiner. Vi ska berätta hur! 

Gräsmatta eller odling?

Idealen för en trädgård har inte alltid sett likadana ut och idag ifrågasätts allt mer den spikraka och monotona gräsmattan. Gräsmattan kräver mycket tid och pengar och ger även upphov till en hel del utsläpp om man klipper med fossila gräsklippare. En växande rörelse globalt där gräsmattor omvandlas till odling, om än bara en liten del av trädgården och det visar sig även ha positiva effekter på biologisk mångfald.

På många platser runt om i landet återförs dessutom golfbanor till jordbruksmark, vilket av många myndigheter anses positivt då man har identifierat att golfbanor i större utsträckning än jordbruksmark, bidrar till övergödning på grund av läckage av fosfor och kväve. Dessutom kräver gräsmattor mycket tid när det gäller gräsklippning utan att ge någon ätlig skörd tillbaka.

Omvandla gräsmatta till odling – Hur gör man?

Idag vid omvandlingen av gräsmatta till odlingsbädd används dock framförallt stora maskiner som kan störa de viktiga mikroorganismernas arbete i jorden vid omvandlingen. Dessutom lämnas oftast jorden bar, vilket bidrar till att väder och vind utarmar jorden på näring och organiskt material. Det har utvecklats olika metoder för att undvika detta. T.ex. är ”no-dig” ett begrepp som har fått större genomslag de senare åren. Det innebär att marken i så liten utsträckning som möjligt grävs eller störs på olika sätt, och att odlingen sker ovan mark med enbart tidningspapper eller annat täckmaterial för att bryta ner ogräset innan odling av egna växter. Täckningen sker vanligtvis under hösten för att göra marken redo inför våren, det går dock bra att börja på våren också några veckor innan sådd.

Potatismetoden – vår favorit

Den här guiden visar hur man kan använda enbart potatis i kombination med ett täcke av halm och/eller hö, för att omvandla sin gräsmatta till odlingsbädd.  Halmen/höet kväver ogräset och potatisens rötter bryter sig ner i marken. Du som har tillgång till gammalt mögligt hö som ej går att utfodra djur med – detta är perfekt maskmat och täckmaterial! Året därefter har du en fin odlingsbädd att odla andra grönsaker i. Så här gör du:

Så anlägger du en odlingsbädd utan maskiner och grävning

Steg 1. Trampa ner gräs och andra växter och dra upp ev rotogräs på din valda odlingsplats. Läs mer om hur du gör en sol och skuggstudie som underlag för ditt val av optimal plats här.

Steg 2. Lägg ut potatisen med en fot emellan (ca 30 cm) direkt på marken och två fot till nästa rad (60 cm). För maximal skörd bör man gärna förodla potatisen genom att rota dem i små krukor med jord innan, du kan även lägga lite jord runt själva knölen.

Steg 3. Täck potatisen med minst 30 cm halm/hö och vattna. (Tänk på att vattna lite extra både innan och efter du lagt på hö/halm om det är väldigt torrt)

Steg 4. Skörda när potatisen har blommat. Njut av egenodlad potatis och se framemot kommande år med ett färdig-anlagt grönsaksland!

Nedan ser du en bild på hur du skördar potatis som ej grävts ned, inte ens då behöver du gräva. Lyft blasten och knölarna kommer upp till ytan. Dessutom har maskarna grävt klart din tidigare gräsmatta så den är lucker och fin att plantera i.

(OBS: Har du mycket rotogräs kan du behöva täcka marken med tidningspapper eller kartong och lägga på extra mycket täckmaterial för att kväva dessa)

Inte tid att odla själv?

Några enkla steg och du har gått från gräsmatta till odling. Men du kanske inte själv hinner odla på ytan och därför känner du dig tveksam om inte gräsmattan är mer lättskött. Du vet väl att du kan hitta odlare som kan ta hand om en del av din trädgård eller odlingsmark via Grow Here? Läs mer om att dela trädgård här.

Dela odlingsmark och delta i vår tävling!

Vår vision är att fler skall kunna förverkliga sina odlingsdrömmar och därför utmanar vi nu hela Norden att odla mer lokalt med Grow Here Challenge 2020. Utmaning 2 är att dela odlingsmark så fler kan förverkliga sin odlingsdröm. Mer info i videon nedan:

Klicka här för att skapa ett gratis konto och dela odlingsmark.

Läs mer om Grow Here Challenge här.

Lycka till med dina framtida odlingsäventyr!

// Grow Here teamet

5 år ago Nyheter , Odlingstips , Steg för steg 2 comments

Gör din familj självförsörjande – så många kvadratmeter behöver du

Självförsörjande på grönsaker – Hur många kvadrat behövs egentligen? Allt fler är intresserade av att odla sin egen mat. Många ser sin hemmaodling som ett sätt att förse familjen med näringsrik mat men också som ett sätt att dryga ut kassan. Kristider har dessutom gjort många medvetna om landets låga självförsörjningsgrad och beroende av import av mat. I Sverige produceras mindre än 20 % av konsumtionen av grönsakerna & frukt och i Norrland mindre än 10%, resten importeras, vilket även bidrar till stora koldioxidutsläpp. Frågan är hur stor yta behöver du för att göra din familj självförsörjande på grönsaker? I denna artikeln får du stöd till att räkna ut hur stor yta din familj behöver. 

Det är omdiskuterat hur stor yta som behövs för att kunna vara självförsörjande på grönsaker då skördens framgång beror på en rad olika faktorer.

Faktorer som påverkar odlingsytan storlek:

• klimatet där du bor
• kvaliteten på jorden
• tillgång på sol
• nederbörd
• vad du odlar
• din diet
• odlingsmetod såsom växelodling, täckodling, samplantering

Självförsörjande på grönsaker – Hur många kvadrat behövs?

Enligt ett examensarbete av trädgårdsmästaren Jenny Helsing krävs ca 500 kvm frilandsodling och en timme arbete per dag för att försörja en familj på fyra personer på grönsaker i en blandkost. Beräkningarna är baserade på näringsrekommendationer av Livsmedelsverket och baseras på att en kvinna äter i genomsnitt 145 kilo grönsaker och en man 187 kilo rotfrukter och grövre grönsaker per år. Det innebär att en fotbollsplan av odlingar skulle kunna försörja 4-5 familjer med deras årskonsumtion av grönsaker.

Exempel odlingsyta för en familj på fyra personer

260 kvm till potatis (ger ca. 330kg)

13 kvm till lök (ger ca. 45kg)

5 kvm till rödbetor (ger ca. 10kg)

50 kvm till broccoli (ger ca. 25kg)

23 kvm till morötter (ger ca. 78kg)

Exakt hur mycket du behöver odla beror dock helt och hållet på hur mycket du och din familj äter, och vad ni tycker om att äta. Nedan finns en guide för att hjälpa dig specificera storleken på odlingsytan för att försörja din familj med grönsaker året om. Kom ihåg att börja litet och utöka din odling långsamt för att bibehålla bra motivation.

Gör din familj självförsörjande: 

Steg 1. Titta i kylskåpet och frysen vad ni vanligtvis brukar äta. Skriv ner grönsaker och frukter som finns i kylskåpet eller i färdiglagade paket. Kanske kan ni göra er egen tomatsås till spagettin, chilisås till pizzan eller sylt till pannkakorna?

Steg 2. Uppskatta och mät hur mycket din familj äter per vecka och år. Använd gärna tabellen nedan som stöd.

Steg 3. Välj grödor att odla baserat på vad som är möjligt i det klimat som du lever i. Sök senast och tidigast frost dag i google för ditt område.

Steg 4. Förodla det du kan inomhus eller i drivbänk. Läs mer här om hur du förodlar.

Steg 5. Plantera ut dina förskolade plantor eller direktså enligt din planteringsplan.

Använd tabellen nedan. Du som Grow Friends får en utskrivbar version när du blir medlem. Bli en del av Grow Here communityn idag.

Här kommer även ett utdrag ur materialet där du själv kan räkna ut hur mycket yta du behöver. Nedan kan du även läsa snittsiffror på hur mkt skörd du kan få per planta och hur stor yta plantorna tar upp. Få tillgång till hela odlingsplanen som Grow Friends medlem.

Lycka till på din odlingsresa!

Dela gärna med dig av dina tips och erfarenheter eller tankar kring att bli mer självförsörjande på grönsaker.

Varma hälsningar,
Teamet på Grow Here

 

7 år ago Steg för steg No comment

5 enkla vårgrönsaker

Har du någonsin velat komma igång med din odling den här säsongen men bara inte tycks hitta tiden? Denna artikel visar 5 enkla grönsaker du kan plantera här, just nu.

Många vanliga trädgårdsgrönsaker kräver varm jord och inget tecken på frost, samtidigt som en mängd olika frosttåliga grödor kan planteras just nu, kickstarta din odlingssresa denna säsong och lägg mat på din tallrik långt innan sommargrönsaker kan skördas. Göteborgs väder, just nu, roterar mellan ljusa soliga dagar och molniga regniga dagar, med temperaturer över 0 grader Celsius, både på dag och natt. Detta ger oss 3 alternativ att plantera många fina vårgrönsaker; direkt i jorden utan skydd, planterad under skyddande ”row covers”, med täckduk eller i en polytunnel, eller i krukor och odlingstråg placerade i ett soligt fönster eller veranda. 

För de som är lite osäkra på att välja, föreslår vi plantering i krukor och odlingstråd först, som kan flyttas ut i solen under varma dagar och sedan föras in på natten. Detta är ett idiotsäkert sätt att undvika frost när man börjar en tidig vårträdgård långt innan marken är redo att plantera i. Dessutom är krukodling ett bra sätt att odla lite av din egen mat på fönsterbrädor eller balkonger, för de av er som inte har tillgång till en trädgård utanför.

Oavsett om du är nybörjare eller proffs, här kommer 5 st vårgrönsaker som kan odlas från frö till en tidig vårträdgård – och dessa är lätta nog även för den mest oerfarna nybörjaren – att kunna skörda en fin skörd!

1. Rödbeta

Rödbetor är bra för hälsan och de är relativt lätta att odla, med början i slutet av mars eller början av april. Deras frön gillar inte att gro i varmt väder, så relativt kalla temperaturer är bra under planteringen. Dessutom, enligt vissa studier, smakar betor bäst när de har växt några veckor av kall luft. De blir större och större om vädret är ständigt kallt, men när temperaturerna stiger över 18 grader, var noga med att komma till trädgården för att skörda dessa grönsaker! Detta beror på att de dör snabbt i varmare temperaturer.

2. Grönkål

Det rekommenderas att plantera grönkål inomhus först under denna tid på året för att sedan låta den härda av lite innan den omplanteras utomhus och utsätts för hårda klimatförhållanden. Att låta fröna gro inomhus under några veckor gör att grönkål blir en stark och fin liten växt i trädgården och den kan med fördel planteras om efter 3 veckor till större kruka. Grönkål är ganska frosthärdig, men det behöver en lätt och väldränerad jord att blomstra. Det är även möjligt att skörda bebisblad så fort som efter tre veckor! Plantor i full storlek kan ta mellan 50 och 70 dagar att växa, beroende på sorten. Det finns en mängd sorter, vackra färgranna varianter som purpurkål (lilafärgade blad) och svartkål (svartgröna blad) som äts flitigt i Italien.

3. Spenat

Spenat är en anmärkningsvärt frosttålig gröda, särskilt när det odlas i en polytunnel. Det finns många sorters spenat och det är värt att plantera några sorter av spenat för att se vilka som passar bäst för dig och vilka du föredrar smaken av. Spenat älskar det kallare vädret på vår och höst och går ofta lätt i blom på sommaren. Den kräver väldränerad jord att växa väl i och det föredrar full sol. Spenat kommer dock fortfarande att producera en respektabel skörd, även i halvskugga. Skörden av små blad kan ske så tidigt som tre veckor från plantering, medan fullvuxen planta tar ca. 45 dagar! Spenat fungerar också bra för plantering sent på säsongen under hösten, eftersom den kan täckas med täckmaterial eller enkla polytunnlar / täckdukar och kommer ofta överleva till en tidig vårskörd. Läs mer om olika typer tips om att förlänga säsongen i vår tutorial från i vintras.

4. Rädisa

Rädisor är en av de snabbaste grönsakerna du kan odla, med många sorter som möjliggör skörd så tidigt som tre veckor från plantering. De växer snabbt från frö till skörd, så det är värt att hålla ett öga på dem efter några veckor. Rädisor är bra för samplantering ihop med sallad eller andra vårgrönsaker, eftersom de kan hjälpa till med att naturligt tunna ut dessa grödor medan rädisorna skördas. De är också bra att odla med barn, eftersom deras frön är stora nog för små barn att hjälpa till att plantera, de mognar snabbt och de är lätta att dra upp från marken – ett bra gröda för otåliga odlare med andra ord!

5. Morot

Morötter kommer i alla former och storlekar; röd, orange, gul eller lila, och dessa köldtåliga säsongsgrönsaker är fyllda med vitaminer, som är till nytta för din hälsa! De flesta sorters morötter är resistenta mot skadedjur och sjukdomar, och de tolererar frost ganska bra. Med rätt sol och vattning kan de plockas tidigt i deras tillväxtstadium som små späda babymorötter eller senare som knapriga större morötter. Morötter växer från frö till mognad mellan två och fyra månader, beroende på sorten. Sorten Early Nantes tar t.ex. bara 60 dagar och är perfekt för den som vill odla vårmorötter. Dessa kan rentav sås redan i snön och gror sedan så fort marken är varm, mer om det i vår artikel om att så i snön.

 

Vad väntar du på? Börja så dina fröer redan idag!

 

Mvh,

Growgbg teamet