Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1
Välkomna till en spännande resa mot en regenerativ framtid! I detta blogginlägg utforskar vi möjligheten att skapa kolinlagrande matregioner, där regenerativt jordbruk kan vara svaret på en rad akuta hållbarhetsutmaningar. Vi diskuterar även hur vi genom medvetna val i vår kost kan forma landskapet och främja positiva avtryck genom maten vi äter. Lär dig hur verktygen Holistic management och Keyline Design kan vägleda oss. Tillsammans kan vi skapa en bättre värld för alla varelser som bor på planeten – båda nuvarande och framtida generationer!
Låt oss medskapa kolinlagrande mat-regioner!
Kan ”Västra Götalandsregionen” bli den första att sikta på regional nettokolsänkning i marken genom att stödja regenerativt jordbruk? Och kanske Orust kommun, där jag utför en fallstudie i min avhandling?
Regenerativt jordbruk kan vara en lösning på många, om inte de flesta, av våra nuvarande akuta hållbarhetsutmaningar. Det kan regenerera våra jordar och ekosystem samtidigt som det producerar hälsosam mat, förbättrar biodiversitet, vatteninfiltrationshastigheter, samlar människor och skapar nya jobb. Tänk om vi kunde underlätta regenerativ markanvändning på regional nivå och därigenom återställa ekosystem, samhällen och lokala ekonomier i regionen – förbättra livskvaliteten för alla varelser? Människor, icke-mänskliga, nuvarande och kommande generationer.
Positiva fotavtryck genom maten vi äter – ”Foodprints”:
Vi planerar våra städer och regionala infrastrukturer som vägar, bostadsområden, vattenledningar osv. Kan vi genom ett samarbetsbaserat metoden för livsmedelssystemdesign också planera våra landskap för att underlätta regenerativ markanvändning och livsmedelsproduktion? Vilken roll har fysiska planerare och hur kan vi uppmuntra bottom-up-initiativ ledda av bönder, markägare och konsumenter?
Detta är några av de frågor jag utforskade i min masteravhandling vid arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Universitet. Utmaningen är att hitta en god balans mellan bottom-up- och top-down-initiativ.
De dagliga valen av vad människor äter kan själva ses som en handling av ”matsystemdesign” – påverka våra gemensamma landskap till det bättre eller sämre. Genom att rösta med våra gafflar för regenerativ markanvändning kan vi skapa ”Positiva Matavtryck”!
Tänk om vi kunde utforma landskap genom själva akten att äta? Detta kallar jag ”Positiva Matavtryck”! Att utforma vårt livsmedelssystem kan göras genom att göra medvetna handlingar och val när det kommer til vad vi äter och ha en närmare relation till marken och bonden som sköter den – steg för steg kan vi därmed påverka landskapet till det bättre och bidra till friskare jordar och mer vitala ekosystem!
MATSYSTEMDESIGN
Om min masteravhandling: Koldioxidpositiva matregioner
”Kolinlagrande matregioner”, som min avhandling heter, är ett försök att skapa en ram, metod för att planera för och möjliggöra mer regenerativa jordbruk med nettonegativa utsläpp på kommunal eller regional nivå. Detta genom en markanvändning som även producerar lokal mat, regenererar jordhälsan, ekosystem, lokalsamhällen och lokala ekonomier. Projektet är inspirerat av den regenerativa lantbruksrörelsen och erfarenheter från sådana bönder lokalt och globalt. Designlaborationer gjordes på en gård på 450 hektar som heter Bjällansås gård i Uddevalla – där jag utforskade dess potential som modell för regenerativ markanvändning som kan skalas upp regionalt för att bygga upp matjord och läka ekosystem. Faktum är att hela designprocessen var baserad på en medskapande ”matsystemdesign” som utförs genom dagliga handlingar – de val som görs kring vad människor äter och hur det formar landskapen omkring dem.
Följ min process
Avsnitt 1 = Musselodling
Genom en serie videobloggar kommer jag att dela med mig av mina insikter och tankar under projektets gång. Den första videon jag spelade in på svenska finns att se nedan:
Visste du att 1 ton musslor kan filtrera 100 kg kväve och 10 kg fosfor?
Det första avsnittet i en ny videoserie där jag berättar om allt från vattenbruk som vitaliserar ekosystem i vattnet till regenerativt jordbruk som bygger upp matjord och vitaliserar ekosystem på land. Först besöker jag en musselodling som kan filtrera och absorbera överskottsnäringsämnen i havet och aktivt vända negativa trender av övergödning – regenerera vattenekosystemen när de växer och skördas. Videoserien är också en utforskning av om vi kan skapa ett regenerativt kolsänkande livsmedelssystem i en region eller kommun, vilket jag undersöker i min magisteravhandling i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska universitet.
Avsnitt 2 – Regenerativt lantbruk på Bjällansås gård
Här kommer även del 2 där jag besöker den regenerativa gården Bjällansås vid Bokenäset i Uddevalla kommun.
På Bjällansås gård har Jan Karlsson varit en pionjär inom ekologiskt och regenerativt jordbruk och på mestadels arrenderad mark betar man 500 nötboskap på ett sätt som regenererar marken. I mitt designprojekt i masteravhandlingen använde jag metoderna för Backcasting och Scenarioplanering för att utforska två framtida scenarier av koldioxidpositiva regioner och hur dessa scenarion formar och formas av regenerativa gårdar som Bjällansås. Resultatet blev ett designförslag som visar en sådan framtid från gårdsskalan och upp till den regionala skalan, och jag pekade också ut nyckelprojekt och strategier som aktörer som regionen, kommunen, bönder och markägare kan vidta för att nå dit.
Mer kommer (inklusive några på engelska), så följ gärna vår kanal: https://www.youtube.com/c/GrowHere/
Vad betyder regenerativt?
Detta är värt att undersöka närmare och under min masterutbildning i Arkitektur och planering – på programmet Design och planering bortom hållbar utveckling på Chalmers Tekniska Högskola – skapade jag detta Regenerativa Index (som fortfarande är under arbete) för att sammanfatta för mig alla de dimensioner som vi måste inkludera som designkriterier när vi planerar och designar. Med tanke på dess påverkan på alla varelser, nuvarande och framtida generationer. Det handlar inte bara om markhälsa och kolbindning (eller planetens hälsa), det handlar om att bygga blomstrande samhällen och regenerera vår gemensamma mänskliga hälsa, våra lokala ekonomier samt vattnets och markens hälsa. Detta sammanfattar alla Agenda 2030-målen i en regenerativ paradigm av vad vi behöver sträva efter, bortom hållbarhet – mot regenerering!
Holistic management – förvaltning även för kommande generationer
Hur definierar vi regenerativt lantbruk och regenerativa samhällen? Allan Savory har mycket bra att säga om detta.
”Inget jordbruk kan vara verkligt regenerativt om det inte är ett jordbruk som täcker hela vår jords yta och hanteras holistiskt.” Allan Savory (2020)
Skall vi klara av att hantera komplexa sociala och ekologiska system och verkligen hitta lösningar för att vända klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald (eller till och med den sjätte massutrotningen) etc. – då krävs ett nytt sätt att tänka och en ny ram för förvaltning och beslutsfattande. De flesta av de utmaningar vi står inför idag är alltför komplexa för att lösas med våra reduktionistiskt tänkande och förvaltningsmetoder som bygger på detta paradigm. I detta avseende kan vi vända oss till Holistic Management som ett bra verktyg och ett utmärkt ramverk för att definiera ”helheterna”, vilka som fattar beslut och hur en mer ”holistisk kontext” ser ut för individer och organisationer.
Vägledning i komplexitet: Från reduktionism till helhetstänk
”Den största faran för mänskligheten är inte fossila bränslen, klimatförändringar, ökenbildning och den massiva miljöförstöring som drivs av global finans – det är vår oförmåga att hantera komplexitet.” (Savory, 2020)
Hur vill vi att våra landskap, ekosystem, samhällen och framtida resursbaser ska se ut, inte bara för alla människor idag och i framtiden, utan för fördel för alla levande varelser? Jag uppmanar Västra Götalandsregionen att samarbeta och skapa sin egen version av en holistisk kontext (som grund för att skapa visioner, strategier och beslut) och för oss alla invånare att skapa vår egen och tillsammans kan vi be globala politiken att ändras för att mer överensstämma med denna framtida vision om regeneration förankrad i en väl definierad och tydlig holistisk kontext. Om du är nyfiken på detta, läs mer på: www.savory.global
Ett annat inspirerande sätt att lära sig om regenerativt jordbruk är genom filmen Kiss the Ground (2020).
Låt naturens mönster informera samhällsplanering
Ett annat användbart designverktyg och process är Keyline Planning som utvecklades av P.A. Yeomans där han angav steg och metoder för att läsa landskapet och låta landformen och vattenflödena (som mer permanenta aspekter av landskapet) vara grunden för att designa och planera våra städer, gårdar och större landskap för optimal placering av vägar, byggnader och skogsbruk samt att fånga och lagra vatten och förvalta mark på ett sätt som bygger upp frisk matjord. PA Yeomans berättar för oss i en intervju 1979 att han producerade 7-8 tum matjord på bara 3 år genom denna teknik – genom att omvandla underjord till matjord.
”Landskapet påverkar planeraren. Planeraren sätter inte linjer på en plan.” (P.A. Yeomans, 1979)
Nytt paradigm för design och planering – lyssna och läsa av naturen
Yeomans var en av de första att utveckla en omfattande ram för planering, men hittills har hans metoder inte tillämpats mycket av spatiala planerare. Jag hoppas ändra det genom att använda metoden och processen i min magisteravhandling. Låt oss låta naturens mönster informera vår planering istället för att tvinga våra designförslag och planer på naturen. Bara naturen kommer att avgöra om vår design och planering står tidens test.
Förändringens Frön: Låt oss påbörja en regenerativ resa
As I journey through my Master’s thesis, I hope this snapshot of my exploration ignited inspiration. Watch this space for updates, insights, and progress. Together, we weave a future rooted in regeneration.
Hoppas att denna läsning har inspirerat några av er och hoppas kunna dela mer uppdateringar och kunskap om ämnet snart när projektet framskrider!
Läs del två i denna blogg-serie här:
Carbon positive food regions & Food system design – Part 2
Varmt välkommen,
Jonathan Naraine
Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab
Medgrundare – Grow Here
Öka vår självförsörjning – Delta i Vitlöksuppropet!
I veckan drog Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland igång, och mkt händer även på temat mat. Cirkulära tider’s hållbarhetsdagar på Kronhuset i helgen är den del av detta där även Färjenäs skogsträdgård håller en presentation om skogsträdgårdsodling och vi håller en föreläsning om självförsörjande städer och lokala matsystem.
Vitlöksuppropet lanserat idag
Idag (onsdag 20/10) under Grön Scen på Stadsbiblioteket i Göteborg, pratades det om demokratisering av matproduktionen och bostadsbyggandet. Vi fick höra om medborgardrivna matsystem, snabbt växande lokala jordbruk som Alzoubia farm och man lanserade även Vitlöksuppropet. I likhet med Potatisuppropet 2020 så vill man uppmärksamma Sveriges låga självförsörjningsgrad och uppmana till att öka den genom mer lokal odling. I Sverige har vi inte ens några beredskapslager på några veckor längre och vi är beroende av i princip dagliga leveranser på många ställen. Ni kanske även sett serien Nedsläckt land på SVT play om hur snabbt vi står utan mat om elen skulle gå nationellt i Sverige pga. t.ex. solstormar eller andra naturliga katastrofer eller IT-attacker.
Lösningen är att vi gemensamt börjar odla mer av vår egen mat och många exempel finns på detta. Alltifrån Bollestad Tillsammansodling till Gemensamhetsodlingen i Forslöv (Skåne) är exempel på när medborgare gått ihop och odlat mat tillsammans och som man ser på bilderna nedan från den sistnämnda odlingen så blir det ofta även ett stort överskott. Bollestads tillsammansodling fick rentav sälja överskottet via lokala REKO-ringen då man inte vissta vad man skulle göra av allt. Så 2022 siktar vi på en skörd likt denna på bilderna från Forslöv!
I praktiken är Sverige inte självförsörjande på några livsmedel
Men hur ser det ut med vår självförsörjning idag i Sverige. Idag i Sverige pratar man om att vi har en försörjningsgrad som är nere på runt 50%, och att vi är endast är helt självförsörjande på morötter, sockerbetor och spannmål – men insatsvarorna för att producera detta importerar vi. Så egentligen hävdar många (inklusive Jordbruksverket själva), att vi inte är självförsörjande på något i Sverige i realiteten. Nedan kan ni läsa ett citat från TT som beskriver just detta.
— Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet.
Enligt LRF finns det potential inom lantbruket att höja den till 80 procent – på ungefär samma nivå som Sverige hade i början av 1990-talet.
(TT, 2020)
Lösningen? Plantera vitlök! Bygg upp våra lokala matsystem!
Vad händer vid en hacker-attack mot en matbutik (såsom COOP senast i år), vid nedstängning av gränserna (som under våren 2020) eller vid utebliven import av både mat, arbetskraft eller drivmedel, Många av våra matbutiker står med hyllorna tomma efter bara några dagar. Symbolen blir att sätta vitlök och vi kommer själva sätta vitlök närmaste veckorna med hasch-taggen #vitlöksuppropet.
Hitta mark och omvandla den till en odling!
Vi uppmanar även er alla som vill odla mer av er egen mat att leta reda på mark, fråga grannar, kommun, jordbrukare om ni får låna eller hyra mark och sätt ned spaden redan i höst! Tipsa markägare om att dela markyta via Grow-here.com. Läs mer om hur delar din trädgård här. Och du har väl inte missat att du kan söka efter odlingsbar mark eller odlingar att bli en del av på Grow Here kartan här.
I ett tidigare blogg-inlägg kan man även läsa om hur man 0mvandlar en gräsmatta till en grönsaksodling utan att ens behöva gräva. Genom täckodling av potatis som kväver mkt ogräs kan din gräsmatta på något år bli fin odlingsmark. Läs mer om hur du du gör i blogg-artikeln här:
Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning
Hur mycket yta behövs för att odla grönsakerna till en familj?
Gör din familj självförsörjande – så många kvadratmeter behöver du
Räcker det med 50 kvm om man vill försörja sin familj under sommarhalvåret?
Självförsörjande städer och lokala matsystem – är det möjligt?
Jodå. Och redan nu på lördag kommer vi hålla en inspirationsföreläsning om just detta där vi gör en djupdykning på historiska och nutida exempel på självförsörjande städer och utforskar hur man kan odla mer mat här där vi bor, med inspiration från den nya urbana och lokala odlingsrörelsen globalt och lokalt. Missa inte vår inspirationsföreläsning under Cirkulära Tiders hållbarhetsdagar i helgen. Föreläsningen sker nu på lördag den 23/10 kl.14-14:45 i Kronhuset i Göteborg!
Boka din plats benom att maila [email protected]
Nu skall iaf jag förbereda mig för att sätta vitlök i helgen och förhoppningsvis slippa köpa kinesisk vitlök nästa säsong om jag odlar tillräckligt mycket. Vi hörs och ses kanske på lördag!
Mvh
Jonathan Naraine,
Grow Here teamet
Vilka växter trivs ihop? – Tips för lyckad Samplantering
Visste du genom att odla flera sorters grödor på samma yta kan man både öka skörden per kvm och skydda vissa växter från angrepp av skadedjur.. Vissa örter sägs locka till sig nyckelpigan och andra avvärja kålflugornas larver. Olika rotdjup gör att vissa växter kan odlas nära varandra utan att konkurrera om näring och vatten. Många vill veta vilka växter som trivs ihop och vilka växter som inte passar att odla ihop. Men det är svårt att hitta vetenskapliga studier på ämnet. Vi har därför sammanställt många tips därute och organiserat tipsen i 5 övergripande principer och strategier på vad du skall tänka för att lyckas med sin samplantering. Så kan du själva välja och vraka bland alla olika tips och hitta det som funkar hos just dig. Trevlig läsning!
Detta är en kortversion av den fullständiga artikeln som finns tillgänglig för våra Grow Friends och Grow Pro medlemmar här.
Högsommaren är här och i veckan fokuserar vi på hur man kan samplantera olika växter – för att få mer ut av sin odlingsyta. Det finns väldigt mycket skrivet om samplantering men dessvärre finns inte någon extensiv forskning kring ämnet och mycket av tipsen baseras på praktisk kunskap och erfarenhet som förts vidare från generation till generation. Men man kan lära en hel del genom att titta på hur olika grödor växer ihop i naturen och här kommer en sammanfattning över de fem principerna som vi kommer utforska denna artikel.
5 principer för lyckad samplantering:
- Kombinera grödor som ej konkurrerar, med olika rotdjup och växtsätt
- Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop
- Odla en mångfald av örter och blommor (bland grönsakerna) för att locka till dig nyttodjur
- Snabbväxande kan fylla luckor mellan långsamt växande
- Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på
Läs mer om dessa 5 principer i vår premium-artikel (tillgänglig för Friends och Pro medlemmar)
I denna video får du höra lite tips om växter som sägs trivas ihop och skydda varandra från skadedjur och vi lyfter några konkreta exempel som också går att läsa mer om längre ned i artikeln.
Hoppas ni gillade videon, vi har lite fler tips och videos som finns att se här i vår fullständiga artikel där du även kan dyka lite djupare i varje princip!
PS: Missa inte vår tävling som pågår fram till torsdag den 16 juli – dela en bild på din samplantering med hashtag #DreamsGrowHere och få chansen att vinna ett spaljétorn till dina tomater, fröer och medlemskap hos oss.
Vilka växter trivs ihop ? Övergripande principer..
Princip 1: Kombinera grödor som kompletterar varandra
I naturen växer sällan en växt ensam på ett stort fält som i dagens storskaliga monokulturer (en gröda på stora ytor). Istället har växter som inte konkurrerar i samma nisch, utan kompletterar varandra bildat ett slags ekosystem i miniformat – i vissa sammanhang kallas dessa växtkombinationer för ”guilds”. Vissa växter klättrar, andra har djupa rötter och drar upp näring, vissa har ytliga rötter men är bra på att täcka marken, andra fixerar kväve som blir tillgängligt i jorden för fler växter.
Ett exempel är de tre systrarna (en kombination av tre grönsaker som ursprungsbefolkningen i Amerika brukade odla tillsammans) där squashen täcker marken och hindrar ogräs och uttorkning av jorden, majsens högväxande stam agerar växtstöd till bönorna som också fixerar kväve åt både squashen och majsen som behöver mycket näring.
Pröva denna princip i din trädgård! Testa dig fram, kanske kan även Solros och andra växter med kraftig stam agera stöd till klättrande växter, kanske kan du kombinera grönsaker med olika rotdjup för att maxa din odlingsyta – eller rentav odla marktäckande växter som klöver som även binder kväve mellan dina högväxande. Läs alla tips i vår premium-artikel här.
Princip 2: Håll avstånd mellan växter som inte trivs ihop
De flesta tips kring samplantering handlar inte bara om vad som går att kombinera utan vad du bör undvika att kombinera. Men vad beror detta på? Jo, vissa växter får lätt samma sjukdomar, då de ingår i samma familj. T.ex. Potatis och tomat. Dessa bör hållas på bra avstånd från varandra. Samma gäller vissa växter som tillhör samma växtfamilj – speciellt perenna växter som står kvar på samma plats år efter år – som Rosor, Hallon och Äpplen och Jordgubbar som tillhör Rosacea-familjen. Även helt olika växter sägs påverka varandra negativt. T.ex. lök och baljväxter som enligt samplanterings-böcker (Riotte, Carrots Love Tomatoes) och odlares praktiska odlingserfarenheter inte trivs ihop.
Blommande tagetes
Princip 3: Odla örter och blommor som lockar till sig nyttodjur
Ditt bästa vapen för att hindra skadedjur är att locka till dig en massa nyttodjur som äter dessa skadedjur. Många blommor och örter ger mat och skapar ett fint habitat till rovdjuren i insektsvärlden som äter problematiska skadedjur. När du skall samplantera och undrar vilka växter trivs ihop, så går det sällan fel med lite örter och blommor bland dina grönsaker. Här kommer några tips:
- Kål + Aromatiska örter som timjan, rosmarin och salvia som sägs även avvisa kålfjärilens larver. (enligt bl.a. FOBO)
- Ärtor/chili + Koriander: Koriander sägs attrahera nyckelpigan som äter bladlöss, liksom fänkål och dill (Hemmaodlat). Passar bra att odla med ärtor, bondbönor, aubergine eller chili som gärna angrips av just bladlöss.
- Potatis + Tagetes: Denna ätbara och vackra blomma sägs skrämma bort farliga nematoder (underjordiska rundmaskar) som kan orsaka jordtrötthet (Sandskär, 2019)
- Squash + Indiankrasse: Ibland kallas den slingerkrasse/buskkrasse (Tropaleum Majus – på latin) en växt som sägs skrämma bort ”cucumber beetle” som annars går på växter i gurk-familjen (Riotte).
Läs mer om dessa örter och blommor i vår premium-artikel här!
Princip 4: Fyll luckor mellan långsamt växande grödor
Odlar du t.ex. jordgubbar som tar 1-2 år på sig att blir stora och ge mycket skörd? Kanske tycker du det är lite mycket tomrum mellan squash, kål, tomat och mangold, innan de breder ut sig ordentligt? Varför inte odla en snabbväxande gröda emellan som fyller luckan och är färdig-skördad lagom till att huvudgrödan har växt sig stor och behöver all plats själv.
Princip 5: Odla en fångstgröda som skadedjuren hellre går på
Ett prima exempel är sallatskål, senapskål (ruccula) och andra snabbväxande kålsorter – som verkar vara ännu godare för många av de skadedjur som gärna går på kålbladen. Vissa odlar därför sallatskål en bit bort från kålen för att locka ohyran dit, eller precis bredvid för att de skall gå på dessa blad istället för de långsamväxande kålbladen som man kanske är mer rädd om.
Vad odlar du tillsammans? Berätta gärna genom att dela en bild med Hashtagg #DreamsGrowHere på instagram eller facebook. Då deltar du även i en tävling om en tomatspaljé och fina fröer – sista chansen att delta är torsdag den 19 juli! Läs om tävlingen här
Somriga hälsningar,
Jonathan Naraine
Grow Here teamet
Synliggör din odling eller gård på kartan!
Driver du en stadsodling eller en småskalig gård som säljer grönsaker, söker medlemmar eller vill nå ut med ett event? Lägg upp din odling på Grow Here – en plattform och karta som samlar den lokala odlingsrörelsen. Här kan du lista din odlingsförening eller odlings-företag och hitta medlemmar, volontärer eller kunder – och sprida era odlings-kurser och events.
Varför dela odling eller event på kartan?
På Grow Here samlas odlingsrörelsen på en karta och din odling blir synlig för tiotusentals odlingsintresserade besökare . Här kan du lista din odlingsförening, ditt stadsodlings-företag eller småskaliga jordbruk och berätta om ni söker medlemmar och volontärer eller var och hur kan man köpa det ni odlat. Du kan även lista ditt event eller kurs kopplat till din odling så den dyker upp i vår online-kalender.
Driver du ett större lantbruk? Läs mer här om hur du listar er verksamhet eller delar jordbruksmark här.
5 anledningar att synliggöra sin odling på Grow:
-
Nå ut till din lokala odlings-community:
Med en vision att få odlingsrörelsen att växa når vi ut till tiotusentals odlingsintresserade varje år. Att dela din odling eller ditt event är dessutom HELT GRATIS! Din sida på Grow blir som en hemsida i miniformat.
-
Annonsera att ni söker nya medlemmar eller volontärer:
Ni syns då i sökresultat för de som söker volontärplatser eller vill bli medlem i en förening, och intresserade personer kan kontakta er genom ett anpassat formulär.
-
Säljer du det du odlar? Berätta var och hur man köper din mat!
På Grow gör vi det enkelt att hitta vilka lokala odlare som säljer grönsaker. Länka till valfri hemsida och informera om dina försäljningskanaler. Kanske säljer du andelskassar eller via en lokal REKO ring eller utlämningsplats.
-
Annonsera din kurs eller event:
Lägg upp ditt event under ”mina event” så dyker det upp i Grow Here’s event-kalender. Kanske arrangerar ni kurser och studiebesök för att sprida kunskap, skapa nätverk eller en extra intäkt till er förening.
-
Informera om dina tjänster och öppettider:
Du kan berätta i din annons om vilka olika tjänster din odling erbjuder. T.ex. så kan du informera om att din odling finns tillgänglig för studiebesök, att ni erbjuder föreläsningar etc.
Som medlem i nätverket kan du också visa upp din stadsodling på en Stadsodlingssafari® som lockar deltagare varje år världen över.
Hjälp rörelsen växa – skapa ett konto och lägg upp din odling idag!
Såhär gör du:
Hur du lägger upp din odling eller event:
-
Lägg upp en annons
Det är gratis och enkelt att lägga upp en annons på Grow. Skapa ett konto eller logga in på www.grow-here.com. Klicka på “Lägg upp odling” eller “Lägg upp aktivitet” i din profil. Lägg till en kort rubrik, lockande text och ett par snygga bilder.
Du kan även berätta specifikt om era tjänster som att ni säljer grönsaker eller bjuda in till arbetsträffar. När du lägger du upp en kurs eller ett event kan du även berätta om datum, plats och förkunskaps-krav.
-
Vi publicerar och sprider ordet
Vi går igenom och publicerar din annons och meddelar dig så fort din odling eller ditt event är publicerat. Ett urval av odlingar och events lyfts även upp i vårt nätverk och på sociala medier för att sprida ordet om vad som händer till vår community. Besökare kan anmäla intresse eller nå dig via kontaktformuläret på din annons.
-
Få kontakt med intresserade odlare eller kunder
När din odling eller kurs är publicerad kan odlingsintresserade eller kunder skicka meddelande och förfrågningar eller ansökningar med lite mer information om sig själva, utbildning, erfarenhet och intressen. Det är upp till dig att bestämma vilka odlare du vill välja ut – om du t.ex. söker medlemmar, volontärer eller rent av en kollega/anställd. När du har valt en odlare kan du boka in ert första möte och börja odla tillsammans.
Nedan finns länkar till att lägga upp odling eller event. OBS: Du måste vara inloggad och skapa ett konto först för att länken skall fungera.
Vad är skillnaden på odling och mark?
- När du delar en befintlig odling på Grow, den rosa kategorin, visar du att din odling redan är igång och i annonsen har fler valmöjligheter – här kan du informera om vad ni odlar, möjligheter att volontärarbeta eller köpa grönsaker från odlingen. Kryssar du i att ni säljer grönsaker eller tar emot medlemmar och volontärer så syns er odling i sökresultatet när odlingsintresserade söker efter odlingar att delta i eller handla från.
- Delar du mark, den gröna kategorin, visar du att du har mark att erbjuda för andra att odla på. Lägger du upp en mark-annons så syns den i sökresultat för odlingsintresserade som söker odlingsmark. Du som driver en existerande odling eller har en gård med mark som är på jakt efter fler som kan odla på plats kan mycket väl lista er annons i kategori ”mark”.
Läs mer om att dela odlingsmark i här i ”Hur funkar det”.
Tillsammans samlar vi odlingsrörelsen och får fler odlingsdrömmar att växa!
Läs mer om hur du gör för att kartlägga odlingsrörelsen i din stad i denna artikel.
Varma hälsningar,
Grow Here teamet