Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1
Välkomna till en spännande resa mot en regenerativ framtid! I detta blogginlägg utforskar vi möjligheten att skapa kolinlagrande matregioner, där regenerativt jordbruk kan vara svaret på en rad akuta hållbarhetsutmaningar. Vi diskuterar även hur vi genom medvetna val i vår kost kan forma landskapet och främja positiva avtryck genom maten vi äter. Lär dig hur verktygen Holistic management och Keyline Design kan vägleda oss. Tillsammans kan vi skapa en bättre värld för alla varelser som bor på planeten – båda nuvarande och framtida generationer!
Låt oss medskapa kolinlagrande mat-regioner!
Kan ”Västra Götalandsregionen” bli den första att sikta på regional nettokolsänkning i marken genom att stödja regenerativt jordbruk? Och kanske Orust kommun, där jag utför en fallstudie i min avhandling?
Regenerativt jordbruk kan vara en lösning på många, om inte de flesta, av våra nuvarande akuta hållbarhetsutmaningar. Det kan regenerera våra jordar och ekosystem samtidigt som det producerar hälsosam mat, förbättrar biodiversitet, vatteninfiltrationshastigheter, samlar människor och skapar nya jobb. Tänk om vi kunde underlätta regenerativ markanvändning på regional nivå och därigenom återställa ekosystem, samhällen och lokala ekonomier i regionen – förbättra livskvaliteten för alla varelser? Människor, icke-mänskliga, nuvarande och kommande generationer.
Positiva fotavtryck genom maten vi äter – ”Foodprints”:
Vi planerar våra städer och regionala infrastrukturer som vägar, bostadsområden, vattenledningar osv. Kan vi genom ett samarbetsbaserat metoden för livsmedelssystemdesign också planera våra landskap för att underlätta regenerativ markanvändning och livsmedelsproduktion? Vilken roll har fysiska planerare och hur kan vi uppmuntra bottom-up-initiativ ledda av bönder, markägare och konsumenter?
Detta är några av de frågor jag utforskade i min masteravhandling vid arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Universitet. Utmaningen är att hitta en god balans mellan bottom-up- och top-down-initiativ.
De dagliga valen av vad människor äter kan själva ses som en handling av ”matsystemdesign” – påverka våra gemensamma landskap till det bättre eller sämre. Genom att rösta med våra gafflar för regenerativ markanvändning kan vi skapa ”Positiva Matavtryck”!
Tänk om vi kunde utforma landskap genom själva akten att äta? Detta kallar jag ”Positiva Matavtryck”! Att utforma vårt livsmedelssystem kan göras genom att göra medvetna handlingar och val när det kommer til vad vi äter och ha en närmare relation till marken och bonden som sköter den – steg för steg kan vi därmed påverka landskapet till det bättre och bidra till friskare jordar och mer vitala ekosystem!
MATSYSTEMDESIGN
Om min masteravhandling: Koldioxidpositiva matregioner
”Kolinlagrande matregioner”, som min avhandling heter, är ett försök att skapa en ram, metod för att planera för och möjliggöra mer regenerativa jordbruk med nettonegativa utsläpp på kommunal eller regional nivå. Detta genom en markanvändning som även producerar lokal mat, regenererar jordhälsan, ekosystem, lokalsamhällen och lokala ekonomier. Projektet är inspirerat av den regenerativa lantbruksrörelsen och erfarenheter från sådana bönder lokalt och globalt. Designlaborationer gjordes på en gård på 450 hektar som heter Bjällansås gård i Uddevalla – där jag utforskade dess potential som modell för regenerativ markanvändning som kan skalas upp regionalt för att bygga upp matjord och läka ekosystem. Faktum är att hela designprocessen var baserad på en medskapande ”matsystemdesign” som utförs genom dagliga handlingar – de val som görs kring vad människor äter och hur det formar landskapen omkring dem.
Följ min process
Avsnitt 1 = Musselodling
Genom en serie videobloggar kommer jag att dela med mig av mina insikter och tankar under projektets gång. Den första videon jag spelade in på svenska finns att se nedan:
Visste du att 1 ton musslor kan filtrera 100 kg kväve och 10 kg fosfor?
Det första avsnittet i en ny videoserie där jag berättar om allt från vattenbruk som vitaliserar ekosystem i vattnet till regenerativt jordbruk som bygger upp matjord och vitaliserar ekosystem på land. Först besöker jag en musselodling som kan filtrera och absorbera överskottsnäringsämnen i havet och aktivt vända negativa trender av övergödning – regenerera vattenekosystemen när de växer och skördas. Videoserien är också en utforskning av om vi kan skapa ett regenerativt kolsänkande livsmedelssystem i en region eller kommun, vilket jag undersöker i min magisteravhandling i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska universitet.
Avsnitt 2 – Regenerativt lantbruk på Bjällansås gård
Här kommer även del 2 där jag besöker den regenerativa gården Bjällansås vid Bokenäset i Uddevalla kommun.
På Bjällansås gård har Jan Karlsson varit en pionjär inom ekologiskt och regenerativt jordbruk och på mestadels arrenderad mark betar man 500 nötboskap på ett sätt som regenererar marken. I mitt designprojekt i masteravhandlingen använde jag metoderna för Backcasting och Scenarioplanering för att utforska två framtida scenarier av koldioxidpositiva regioner och hur dessa scenarion formar och formas av regenerativa gårdar som Bjällansås. Resultatet blev ett designförslag som visar en sådan framtid från gårdsskalan och upp till den regionala skalan, och jag pekade också ut nyckelprojekt och strategier som aktörer som regionen, kommunen, bönder och markägare kan vidta för att nå dit.
Mer kommer (inklusive några på engelska), så följ gärna vår kanal: https://www.youtube.com/c/GrowHere/
Vad betyder regenerativt?
Detta är värt att undersöka närmare och under min masterutbildning i Arkitektur och planering – på programmet Design och planering bortom hållbar utveckling på Chalmers Tekniska Högskola – skapade jag detta Regenerativa Index (som fortfarande är under arbete) för att sammanfatta för mig alla de dimensioner som vi måste inkludera som designkriterier när vi planerar och designar. Med tanke på dess påverkan på alla varelser, nuvarande och framtida generationer. Det handlar inte bara om markhälsa och kolbindning (eller planetens hälsa), det handlar om att bygga blomstrande samhällen och regenerera vår gemensamma mänskliga hälsa, våra lokala ekonomier samt vattnets och markens hälsa. Detta sammanfattar alla Agenda 2030-målen i en regenerativ paradigm av vad vi behöver sträva efter, bortom hållbarhet – mot regenerering!
Holistic management – förvaltning även för kommande generationer
Hur definierar vi regenerativt lantbruk och regenerativa samhällen? Allan Savory har mycket bra att säga om detta.
”Inget jordbruk kan vara verkligt regenerativt om det inte är ett jordbruk som täcker hela vår jords yta och hanteras holistiskt.” Allan Savory (2020)
Skall vi klara av att hantera komplexa sociala och ekologiska system och verkligen hitta lösningar för att vända klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald (eller till och med den sjätte massutrotningen) etc. – då krävs ett nytt sätt att tänka och en ny ram för förvaltning och beslutsfattande. De flesta av de utmaningar vi står inför idag är alltför komplexa för att lösas med våra reduktionistiskt tänkande och förvaltningsmetoder som bygger på detta paradigm. I detta avseende kan vi vända oss till Holistic Management som ett bra verktyg och ett utmärkt ramverk för att definiera ”helheterna”, vilka som fattar beslut och hur en mer ”holistisk kontext” ser ut för individer och organisationer.
Vägledning i komplexitet: Från reduktionism till helhetstänk
”Den största faran för mänskligheten är inte fossila bränslen, klimatförändringar, ökenbildning och den massiva miljöförstöring som drivs av global finans – det är vår oförmåga att hantera komplexitet.” (Savory, 2020)
Hur vill vi att våra landskap, ekosystem, samhällen och framtida resursbaser ska se ut, inte bara för alla människor idag och i framtiden, utan för fördel för alla levande varelser? Jag uppmanar Västra Götalandsregionen att samarbeta och skapa sin egen version av en holistisk kontext (som grund för att skapa visioner, strategier och beslut) och för oss alla invånare att skapa vår egen och tillsammans kan vi be globala politiken att ändras för att mer överensstämma med denna framtida vision om regeneration förankrad i en väl definierad och tydlig holistisk kontext. Om du är nyfiken på detta, läs mer på: www.savory.global
Ett annat inspirerande sätt att lära sig om regenerativt jordbruk är genom filmen Kiss the Ground (2020).
Låt naturens mönster informera samhällsplanering
Ett annat användbart designverktyg och process är Keyline Planning som utvecklades av P.A. Yeomans där han angav steg och metoder för att läsa landskapet och låta landformen och vattenflödena (som mer permanenta aspekter av landskapet) vara grunden för att designa och planera våra städer, gårdar och större landskap för optimal placering av vägar, byggnader och skogsbruk samt att fånga och lagra vatten och förvalta mark på ett sätt som bygger upp frisk matjord. PA Yeomans berättar för oss i en intervju 1979 att han producerade 7-8 tum matjord på bara 3 år genom denna teknik – genom att omvandla underjord till matjord.
”Landskapet påverkar planeraren. Planeraren sätter inte linjer på en plan.” (P.A. Yeomans, 1979)
Nytt paradigm för design och planering – lyssna och läsa av naturen
Yeomans var en av de första att utveckla en omfattande ram för planering, men hittills har hans metoder inte tillämpats mycket av spatiala planerare. Jag hoppas ändra det genom att använda metoden och processen i min magisteravhandling. Låt oss låta naturens mönster informera vår planering istället för att tvinga våra designförslag och planer på naturen. Bara naturen kommer att avgöra om vår design och planering står tidens test.
Förändringens Frön: Låt oss påbörja en regenerativ resa
As I journey through my Master’s thesis, I hope this snapshot of my exploration ignited inspiration. Watch this space for updates, insights, and progress. Together, we weave a future rooted in regeneration.
Hoppas att denna läsning har inspirerat några av er och hoppas kunna dela mer uppdateringar och kunskap om ämnet snart när projektet framskrider!
Läs del två i denna blogg-serie här:
Carbon positive food regions & Food system design – Part 2
Varmt välkommen,
Jonathan Naraine
Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab
Medgrundare – Grow Here
Öka vår självförsörjning – Delta i Vitlöksuppropet!
I veckan drog Hållbarhetsfestivalen Västra Götaland igång, och mkt händer även på temat mat. Cirkulära tider’s hållbarhetsdagar på Kronhuset i helgen är den del av detta där även Färjenäs skogsträdgård håller en presentation om skogsträdgårdsodling och vi håller en föreläsning om självförsörjande städer och lokala matsystem.
Vitlöksuppropet lanserat idag
Idag (onsdag 20/10) under Grön Scen på Stadsbiblioteket i Göteborg, pratades det om demokratisering av matproduktionen och bostadsbyggandet. Vi fick höra om medborgardrivna matsystem, snabbt växande lokala jordbruk som Alzoubia farm och man lanserade även Vitlöksuppropet. I likhet med Potatisuppropet 2020 så vill man uppmärksamma Sveriges låga självförsörjningsgrad och uppmana till att öka den genom mer lokal odling. I Sverige har vi inte ens några beredskapslager på några veckor längre och vi är beroende av i princip dagliga leveranser på många ställen. Ni kanske även sett serien Nedsläckt land på SVT play om hur snabbt vi står utan mat om elen skulle gå nationellt i Sverige pga. t.ex. solstormar eller andra naturliga katastrofer eller IT-attacker.
Lösningen är att vi gemensamt börjar odla mer av vår egen mat och många exempel finns på detta. Alltifrån Bollestad Tillsammansodling till Gemensamhetsodlingen i Forslöv (Skåne) är exempel på när medborgare gått ihop och odlat mat tillsammans och som man ser på bilderna nedan från den sistnämnda odlingen så blir det ofta även ett stort överskott. Bollestads tillsammansodling fick rentav sälja överskottet via lokala REKO-ringen då man inte vissta vad man skulle göra av allt. Så 2022 siktar vi på en skörd likt denna på bilderna från Forslöv!
I praktiken är Sverige inte självförsörjande på några livsmedel
Men hur ser det ut med vår självförsörjning idag i Sverige. Idag i Sverige pratar man om att vi har en försörjningsgrad som är nere på runt 50%, och att vi är endast är helt självförsörjande på morötter, sockerbetor och spannmål – men insatsvarorna för att producera detta importerar vi. Så egentligen hävdar många (inklusive Jordbruksverket själva), att vi inte är självförsörjande på något i Sverige i realiteten. Nedan kan ni läsa ett citat från TT som beskriver just detta.
— Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet.
Enligt LRF finns det potential inom lantbruket att höja den till 80 procent – på ungefär samma nivå som Sverige hade i början av 1990-talet.
(TT, 2020)
Lösningen? Plantera vitlök! Bygg upp våra lokala matsystem!
Vad händer vid en hacker-attack mot en matbutik (såsom COOP senast i år), vid nedstängning av gränserna (som under våren 2020) eller vid utebliven import av både mat, arbetskraft eller drivmedel, Många av våra matbutiker står med hyllorna tomma efter bara några dagar. Symbolen blir att sätta vitlök och vi kommer själva sätta vitlök närmaste veckorna med hasch-taggen #vitlöksuppropet.
Hitta mark och omvandla den till en odling!
Vi uppmanar även er alla som vill odla mer av er egen mat att leta reda på mark, fråga grannar, kommun, jordbrukare om ni får låna eller hyra mark och sätt ned spaden redan i höst! Tipsa markägare om att dela markyta via Grow-here.com. Läs mer om hur delar din trädgård här. Och du har väl inte missat att du kan söka efter odlingsbar mark eller odlingar att bli en del av på Grow Here kartan här.
I ett tidigare blogg-inlägg kan man även läsa om hur man 0mvandlar en gräsmatta till en grönsaksodling utan att ens behöva gräva. Genom täckodling av potatis som kväver mkt ogräs kan din gräsmatta på något år bli fin odlingsmark. Läs mer om hur du du gör i blogg-artikeln här:
Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning
Hur mycket yta behövs för att odla grönsakerna till en familj?
Gör din familj självförsörjande – så många kvadratmeter behöver du
Räcker det med 50 kvm om man vill försörja sin familj under sommarhalvåret?
Självförsörjande städer och lokala matsystem – är det möjligt?
Jodå. Och redan nu på lördag kommer vi hålla en inspirationsföreläsning om just detta där vi gör en djupdykning på historiska och nutida exempel på självförsörjande städer och utforskar hur man kan odla mer mat här där vi bor, med inspiration från den nya urbana och lokala odlingsrörelsen globalt och lokalt. Missa inte vår inspirationsföreläsning under Cirkulära Tiders hållbarhetsdagar i helgen. Föreläsningen sker nu på lördag den 23/10 kl.14-14:45 i Kronhuset i Göteborg!
Boka din plats benom att maila [email protected]
Nu skall iaf jag förbereda mig för att sätta vitlök i helgen och förhoppningsvis slippa köpa kinesisk vitlök nästa säsong om jag odlar tillräckligt mycket. Vi hörs och ses kanske på lördag!
Mvh
Jonathan Naraine,
Grow Here teamet
Gör din familj självförsörjande – så många kvadratmeter behöver du
Självförsörjande på grönsaker – Hur många kvadrat behövs egentligen? Allt fler är intresserade av att odla sin egen mat. Många ser sin hemmaodling som ett sätt att förse familjen med näringsrik mat men också som ett sätt att dryga ut kassan. Kristider har dessutom gjort många medvetna om landets låga självförsörjningsgrad och beroende av import av mat. I Sverige produceras mindre än 20 % av konsumtionen av grönsakerna & frukt och i Norrland mindre än 10%, resten importeras, vilket även bidrar till stora koldioxidutsläpp. Frågan är hur stor yta behöver du för att göra din familj självförsörjande på grönsaker? I denna artikeln får du stöd till att räkna ut hur stor yta din familj behöver.
Det är omdiskuterat hur stor yta som behövs för att kunna vara självförsörjande på grönsaker då skördens framgång beror på en rad olika faktorer.
Faktorer som påverkar odlingsytan storlek:
- klimatet där du bor
- kvaliteten på jorden
- tillgång på sol
- nederbörd
- vad du odlar
- din diet
- odlingsmetod såsom växelodling, täckodling, samplantering
Självförsörjande på grönsaker – Hur många kvadrat behövs?
Enligt ett examensarbete av trädgårdsmästaren Jenny Helsing krävs ca 500 kvm frilandsodling och en timme arbete per dag för att försörja en familj på fyra personer på grönsaker i en blandkost. Beräkningarna är baserade på näringsrekommendationer av Livsmedelsverket och baseras på att en kvinna äter i genomsnitt 145 kilo grönsaker och en man 187 kilo rotfrukter och grövre grönsaker per år. Det innebär att en fotbollsplan av odlingar skulle kunna försörja 4-5 familjer med deras årskonsumtion av grönsaker.
Exempel odlingsyta för en familj på fyra personer
260 kvm till potatis (ger ca. 330kg)
13 kvm till lök (ger ca. 45kg)
5 kvm till rödbetor (ger ca. 10kg)
50 kvm till broccoli (ger ca. 25kg)
23 kvm till morötter (ger ca. 78kg)
Exakt hur mycket du behöver odla beror dock helt och hållet på hur mycket du och din familj äter, och vad ni tycker om att äta. Nedan finns en guide för att hjälpa dig specificera storleken på odlingsytan för att försörja din familj med grönsaker året om. Kom ihåg att börja litet och utöka din odling långsamt för att bibehålla bra motivation.
Gör din familj självförsörjande:
Steg 1. Titta i kylskåpet och frysen vad ni vanligtvis brukar äta. Skriv ner grönsaker och frukter som finns i kylskåpet eller i färdiglagade paket. Kanske kan ni göra er egen tomatsås till spagettin, chilisås till pizzan eller sylt till pannkakorna?
Steg 2. Uppskatta och mät hur mycket din familj äter per vecka och år. Använd gärna tabellen nedan som stöd.
Steg 3. Välj grödor att odla baserat på vad som är möjligt i det klimat som du lever i. Sök senast och tidigast frost dag i google för ditt område.
Steg 4. Förodla det du kan inomhus eller i drivbänk. Läs mer här om hur du förodlar.
Steg 5. Plantera ut dina förskolade plantor eller direktså enligt din planteringsplan.
Använd tabellen nedan. Du som Grow Friends får en utskrivbar version när du blir medlem. Bli en del av Grow Here communityn idag.
Här kommer även ett utdrag ur materialet där du själv kan räkna ut hur mycket yta du behöver. Nedan kan du även läsa snittsiffror på hur mkt skörd du kan få per planta och hur stor yta plantorna tar upp. Få tillgång till hela odlingsplanen som Grow Friends medlem.
Lycka till på din odlingsresa!
Dela gärna med dig av dina tips och erfarenheter eller tankar kring att bli mer självförsörjande på grönsaker.
Varma hälsningar,
Teamet på Grow Here