Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1
Välkomna till en spännande resa mot en regenerativ framtid! I detta blogginlägg utforskar vi möjligheten att skapa kolinlagrande matregioner, där regenerativt jordbruk kan vara svaret på en rad akuta hållbarhetsutmaningar. Vi diskuterar även hur vi genom medvetna val i vår kost kan forma landskapet och främja positiva avtryck genom maten vi äter. Lär dig hur verktygen Holistic management och Keyline Design kan vägleda oss. Tillsammans kan vi skapa en bättre värld för alla varelser som bor på planeten – båda nuvarande och framtida generationer!
Låt oss medskapa kolinlagrande mat-regioner!
Kan ”Västra Götalandsregionen” bli den första att sikta på regional nettokolsänkning i marken genom att stödja regenerativt jordbruk? Och kanske Orust kommun, där jag utför en fallstudie i min avhandling?
Regenerativt jordbruk kan vara en lösning på många, om inte de flesta, av våra nuvarande akuta hållbarhetsutmaningar. Det kan regenerera våra jordar och ekosystem samtidigt som det producerar hälsosam mat, förbättrar biodiversitet, vatteninfiltrationshastigheter, samlar människor och skapar nya jobb. Tänk om vi kunde underlätta regenerativ markanvändning på regional nivå och därigenom återställa ekosystem, samhällen och lokala ekonomier i regionen – förbättra livskvaliteten för alla varelser? Människor, icke-mänskliga, nuvarande och kommande generationer.
Positiva fotavtryck genom maten vi äter – ”Foodprints”:
Vi planerar våra städer och regionala infrastrukturer som vägar, bostadsområden, vattenledningar osv. Kan vi genom ett samarbetsbaserat metoden för livsmedelssystemdesign också planera våra landskap för att underlätta regenerativ markanvändning och livsmedelsproduktion? Vilken roll har fysiska planerare och hur kan vi uppmuntra bottom-up-initiativ ledda av bönder, markägare och konsumenter?
Detta är några av de frågor jag utforskade i min masteravhandling vid arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Universitet. Utmaningen är att hitta en god balans mellan bottom-up- och top-down-initiativ.
De dagliga valen av vad människor äter kan själva ses som en handling av ”matsystemdesign” – påverka våra gemensamma landskap till det bättre eller sämre. Genom att rösta med våra gafflar för regenerativ markanvändning kan vi skapa ”Positiva Matavtryck”!
Tänk om vi kunde utforma landskap genom själva akten att äta? Detta kallar jag ”Positiva Matavtryck”! Att utforma vårt livsmedelssystem kan göras genom att göra medvetna handlingar och val när det kommer til vad vi äter och ha en närmare relation till marken och bonden som sköter den – steg för steg kan vi därmed påverka landskapet till det bättre och bidra till friskare jordar och mer vitala ekosystem!
MATSYSTEMDESIGN
Om min masteravhandling: Koldioxidpositiva matregioner
”Kolinlagrande matregioner”, som min avhandling heter, är ett försök att skapa en ram, metod för att planera för och möjliggöra mer regenerativa jordbruk med nettonegativa utsläpp på kommunal eller regional nivå. Detta genom en markanvändning som även producerar lokal mat, regenererar jordhälsan, ekosystem, lokalsamhällen och lokala ekonomier. Projektet är inspirerat av den regenerativa lantbruksrörelsen och erfarenheter från sådana bönder lokalt och globalt. Designlaborationer gjordes på en gård på 450 hektar som heter Bjällansås gård i Uddevalla – där jag utforskade dess potential som modell för regenerativ markanvändning som kan skalas upp regionalt för att bygga upp matjord och läka ekosystem. Faktum är att hela designprocessen var baserad på en medskapande ”matsystemdesign” som utförs genom dagliga handlingar – de val som görs kring vad människor äter och hur det formar landskapen omkring dem.
Följ min process
Avsnitt 1 = Musselodling
Genom en serie videobloggar kommer jag att dela med mig av mina insikter och tankar under projektets gång. Den första videon jag spelade in på svenska finns att se nedan:
Visste du att 1 ton musslor kan filtrera 100 kg kväve och 10 kg fosfor?
Det första avsnittet i en ny videoserie där jag berättar om allt från vattenbruk som vitaliserar ekosystem i vattnet till regenerativt jordbruk som bygger upp matjord och vitaliserar ekosystem på land. Först besöker jag en musselodling som kan filtrera och absorbera överskottsnäringsämnen i havet och aktivt vända negativa trender av övergödning – regenerera vattenekosystemen när de växer och skördas. Videoserien är också en utforskning av om vi kan skapa ett regenerativt kolsänkande livsmedelssystem i en region eller kommun, vilket jag undersöker i min magisteravhandling i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska universitet.
Avsnitt 2 – Regenerativt lantbruk på Bjällansås gård
Här kommer även del 2 där jag besöker den regenerativa gården Bjällansås vid Bokenäset i Uddevalla kommun.
På Bjällansås gård har Jan Karlsson varit en pionjär inom ekologiskt och regenerativt jordbruk och på mestadels arrenderad mark betar man 500 nötboskap på ett sätt som regenererar marken. I mitt designprojekt i masteravhandlingen använde jag metoderna för Backcasting och Scenarioplanering för att utforska två framtida scenarier av koldioxidpositiva regioner och hur dessa scenarion formar och formas av regenerativa gårdar som Bjällansås. Resultatet blev ett designförslag som visar en sådan framtid från gårdsskalan och upp till den regionala skalan, och jag pekade också ut nyckelprojekt och strategier som aktörer som regionen, kommunen, bönder och markägare kan vidta för att nå dit.
Mer kommer (inklusive några på engelska), så följ gärna vår kanal: https://www.youtube.com/c/GrowHere/
Vad betyder regenerativt?
Detta är värt att undersöka närmare och under min masterutbildning i Arkitektur och planering – på programmet Design och planering bortom hållbar utveckling på Chalmers Tekniska Högskola – skapade jag detta Regenerativa Index (som fortfarande är under arbete) för att sammanfatta för mig alla de dimensioner som vi måste inkludera som designkriterier när vi planerar och designar. Med tanke på dess påverkan på alla varelser, nuvarande och framtida generationer. Det handlar inte bara om markhälsa och kolbindning (eller planetens hälsa), det handlar om att bygga blomstrande samhällen och regenerera vår gemensamma mänskliga hälsa, våra lokala ekonomier samt vattnets och markens hälsa. Detta sammanfattar alla Agenda 2030-målen i en regenerativ paradigm av vad vi behöver sträva efter, bortom hållbarhet – mot regenerering!
Holistic management – förvaltning även för kommande generationer
Hur definierar vi regenerativt lantbruk och regenerativa samhällen? Allan Savory har mycket bra att säga om detta.
”Inget jordbruk kan vara verkligt regenerativt om det inte är ett jordbruk som täcker hela vår jords yta och hanteras holistiskt.” Allan Savory (2020)
Skall vi klara av att hantera komplexa sociala och ekologiska system och verkligen hitta lösningar för att vända klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald (eller till och med den sjätte massutrotningen) etc. – då krävs ett nytt sätt att tänka och en ny ram för förvaltning och beslutsfattande. De flesta av de utmaningar vi står inför idag är alltför komplexa för att lösas med våra reduktionistiskt tänkande och förvaltningsmetoder som bygger på detta paradigm. I detta avseende kan vi vända oss till Holistic Management som ett bra verktyg och ett utmärkt ramverk för att definiera ”helheterna”, vilka som fattar beslut och hur en mer ”holistisk kontext” ser ut för individer och organisationer.
Vägledning i komplexitet: Från reduktionism till helhetstänk
”Den största faran för mänskligheten är inte fossila bränslen, klimatförändringar, ökenbildning och den massiva miljöförstöring som drivs av global finans – det är vår oförmåga att hantera komplexitet.” (Savory, 2020)
Hur vill vi att våra landskap, ekosystem, samhällen och framtida resursbaser ska se ut, inte bara för alla människor idag och i framtiden, utan för fördel för alla levande varelser? Jag uppmanar Västra Götalandsregionen att samarbeta och skapa sin egen version av en holistisk kontext (som grund för att skapa visioner, strategier och beslut) och för oss alla invånare att skapa vår egen och tillsammans kan vi be globala politiken att ändras för att mer överensstämma med denna framtida vision om regeneration förankrad i en väl definierad och tydlig holistisk kontext. Om du är nyfiken på detta, läs mer på: www.savory.global
Ett annat inspirerande sätt att lära sig om regenerativt jordbruk är genom filmen Kiss the Ground (2020).
Låt naturens mönster informera samhällsplanering
Ett annat användbart designverktyg och process är Keyline Planning som utvecklades av P.A. Yeomans där han angav steg och metoder för att läsa landskapet och låta landformen och vattenflödena (som mer permanenta aspekter av landskapet) vara grunden för att designa och planera våra städer, gårdar och större landskap för optimal placering av vägar, byggnader och skogsbruk samt att fånga och lagra vatten och förvalta mark på ett sätt som bygger upp frisk matjord. PA Yeomans berättar för oss i en intervju 1979 att han producerade 7-8 tum matjord på bara 3 år genom denna teknik – genom att omvandla underjord till matjord.
”Landskapet påverkar planeraren. Planeraren sätter inte linjer på en plan.” (P.A. Yeomans, 1979)
Nytt paradigm för design och planering – lyssna och läsa av naturen
Yeomans var en av de första att utveckla en omfattande ram för planering, men hittills har hans metoder inte tillämpats mycket av spatiala planerare. Jag hoppas ändra det genom att använda metoden och processen i min magisteravhandling. Låt oss låta naturens mönster informera vår planering istället för att tvinga våra designförslag och planer på naturen. Bara naturen kommer att avgöra om vår design och planering står tidens test.
Förändringens Frön: Låt oss påbörja en regenerativ resa
As I journey through my Master’s thesis, I hope this snapshot of my exploration ignited inspiration. Watch this space for updates, insights, and progress. Together, we weave a future rooted in regeneration.
Hoppas att denna läsning har inspirerat några av er och hoppas kunna dela mer uppdateringar och kunskap om ämnet snart när projektet framskrider!
Läs del två i denna blogg-serie här:
Carbon positive food regions & Food system design – Part 2
Varmt välkommen,
Jonathan Naraine
Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab
Medgrundare – Grow Here
Att göra en solstudie – Så räknar du ut antalet soltimmar!
Var har du flest soltimmar? Gör en sol – och skugganalys.
Solen står olika högt på himlen under olika klockslag och årstider. Många växer trivs bäst med 8 timmar sol per dag medan andra skadas av för mycket sol. Att veta var du har flest och minst soltimmar kan därför vara avgörande för din framgång med skörden. I denna artikeln visar vi dig hur du gör en enkel solstudie innan du väljer den optimala platsen för din odling.
Visste du att det går att se på bladens form om de trivs bäst i sol eller skugga?
Växter som trivs i skuggan har vanligtvis stora, breda och tunna blad för att kunna ha en så stor yta som möjligt mot de få solstrålar de kan nå. Växter som däremot trivs i mycket sol har ofta mindre blad för att vara så kompakta som möjligt och därmed undvika avdunstning av vatten. När bladen är tjockare kan de dessutom hålla mer vatten. Suckulenter, som man ofta hittar på sedum tak är väldigt bra på att förvara vatten och det är oftast därför de väljs på tak för att undvika tunga och djupa jordlaster där vatten vanligtvis hålls.
Gillar dina växter fullsol eller halvsol?
Om du har kvar fröpaketen eller krukan till din blomma kan du även läsa dig till om växten gillar fullsol, alltså mer än 8 timmar per dag eller halvsol, ca 4 timmar per dag. När du anlägger en köksträdgård för grönsaker är det bra att leta upp den ytan på din trädgård som har flest soltimmar. Om du även vill ha skuggtåliga växter på samma plats kan du skapa små mikroklimat med hjälp av andra växter och bäddar.
Att göra en solstudie – 4 enkla steg:
Steg 1. Studera skuggorna under dagen
Ta ett foto på din trädgård som visar hur skuggorna faller under 4 tidpunkter på dagen, t.ex. kl 9, 12, 15 och 18 (3-4 timmars intervall som täcker dagens ljusa timmar).
Bäst resultat får du om du mäter under vår eller höstdagjämning i mars eller september. Då står solen som lägst under odlingssäsongen och är i samma vinkel.
Steg 2. Skriv ut en karta
Skriv ut en karta på din trädgård eller rita en någorlunda skalenlig bild av din trädgård för hand.
Bild: Solstudie med skuggor från Jonathans trädgård i Dalsland. Kartan är ritad för hand m.h.a. så kallad triangulering.
Steg 3. Rita ut skuggor
Rita ut skuggorna på kartan under de olika tidpunkterna. Välj ut 4 färger och låt varje färg representera ett klockslag. Rita ut skuggan för varje klockslag, t.ex. rött kl.9, blått kl.12.
Tips: Använd ett genomskinligt skisspapper (eller bakplåtspapper) när du ritar på kartan, då kan du även lägga på flera lager av skuggor och se vilken plats som är mest skuggig eller solig. Du kan även göra det i svartvitt om du använder skisspapper eller ett datorprogram som photoshop (se bild ovan).
Steg 4. Välj den mest solbelysta platsen
Notera var färgerna överlappar varandra och beräkna ungefärligt antal timmar. Desto fler överlappningar, desto skuggigare är platsen. Områden utan någon skugga är den mest solbelysta och optimala platsen för din odling.
Lätt beskuggning av en trädkrona är oftast inget bekymmer. Tips: Du kan även räkna ut hur många timmar platsen är solbelyst, t.ex. om en plats är solbelyst både kl.9, kl.12 och kl.15 så betyder det att platsen sannolikt har minst 6 timmars sol. Observera att resultatet ej tar hänsyn till tillfälliga skuggor mellan dessa tidpunkter.
Lycka till!
Är du klar med din solstudie?
Dela gärna en bild på din trädgård på social media med hashtag #DreamsGrowHere och var med och tävla om en odlingsspade och etiketter från Nelson Garden i Grow Here Challenge. Läs mer om tävlingen här. Se videon nedan med fler tips i veckans utmaning om att välja odlingsplats.
Soliga vårhälsningar,
Victoria och Grow Here teamet
Designa en Popup park: Steg för Steg – Så bygger du en ätbar ”Parklet”!
Till de som inte har hört talas om det, är en Parklet ofta en förlängning av en trottoar som sträcker sig över storleken på en parkeringsplats på sidan av vägen och omvandlas till ett grönt lumming oas. Det är ett resurssmart sätt att skapa gröna utrymmen inom stadsmiljön, och vi bjuder in dig att följa processen nedan för att få inspiration och kanske ta din egen Parklet-resa! Fler designtips? Läs vår artikel om att bygga en odling på asfalt eller betong.
Så hur gör du för att designa en popup park? Jo vi börjar med..
STEG 1: PLATSANALYS
1.1 Omgivande aktiviteter definierar de funktioner som din Parklet / Pop-up park kommer att erbjuda
Platsanalysen är viktig och bestämmer hur din Parklet bör designas. Analysen avslöjar de nuvarande förhållandena och aktiviteterna som äger rum runt platsen, vilket i sin tur definierar de funktioner som behövs för din parklet. Här visar vi ett exempel på hur en parklet kan ta olika funktioner beroende på de omgivande aktiviteterna:
MATPRODUKTION: Om ett grannskap eller stadsdel vill producera lokala och ekologiska grönsaker för egen konsumtion, skulle de kunna bygga en ”matproducerande parklet”; en parklet där det finns många tillgängliga planteringsbäddar där man kan odla.
FRITID: Om t.ex. en restaurang är intresserad av att ha extra sittplatser med en trevlig liten grön miljö för att komplettera restaurangens utomhusmöbler, skulle de behöva en ”fritids-parklet”, där några moduler kommer anpassas som bänkar och andra kommer att plantera utrymmen som skapar ett grönt trevligt mikroklimat runt restaurangen.
1.2 Mikroklimat-förhållanden
Ljus, vind och vatten är grundläggande naturliga element som definierar temperaturen och luftfuktigheten i ett mikroklimat i din popup park. Vissa växter behöver till exempel mer solljus än andra eller vissa växter behöver olika mängd vatten att växa än andra. Därför är det mycket viktigt att veta vilken typ av växter du ska använda på din urbana gård. Läs om hur varje naturligt element kan styras av en bra parkettdesign och plats:
LJUS: Man bör göra skuggstudier av platsen. Det är viktigt att observera och välja ett utrymme där solljuset är mest rikligt. Majoriteten av växterna som solljus, men det finns naturligtvis några växter som är skuggtoleranta. Om du inte vet om skugga toleranta växter, ta en titt på denna intressanta lista över skuggtoleranta växter.
VIND: Vind påverkar växter i sin tillväxt. En bris är alltid bra för plantor att växa starkare men en vindstorm kan skada dina växter genom att bryta huvudstammen eller torka växterna, vilket gör att de slipper vatten och hindrar dem från att återta det förlorade vattnet. För att förhindra dessa situationer måste man sätta vindbarriärer på den sida där vinden vanligtvis påverkar ditt planteringsutrymme, till exempel den nordliga sidan av parketten. Man bör undvika vindbarriärer placerade i södra ansiktet, eftersom detta kommer att hämma utsättningarna för plantans solljus. Placering av staket där växter kan klättra och växa kan bli en väldigt estetisk och funktionell grön vägg som arbetar samtidigt som en vindspärr.
VATTEN: En vattenkälla nära planteringsbäddarna krävs för att underlätta underhållet, vilket sparar tid och kostnader. Det är viktigt att observera växterna minst 2 eller 3 dagar i veckan, men helst varje dag för att se om de behöver mer eller mindre vatten. Ett överskott av vatten eller brist på vatten kan förstöra dina växter.
1.3 Trafik-säkerhet
Om du bestämmer dig för att bygga en parklet på en befintlig parkeringsplats bredvid en väg, krävs stängsel för att skapa en trafiksäker zon där människor kan arbeta, läsa eller stanna utan risk för att de körs över av en bil. Ett staket vid en väg måste vara minst 80 cm högt, mätt från väggolvet till toppen av staketet. Dessutom måste skyddsbollar eller tunga krukor placeras bredvid varje kort sida av parken, för att undvika kollisioner av bilar som parkeras i partierna som ligger framför eller på baksidan av parken. Som tidigare nämnts kan stängsel vara en bra insats för klättringsväxter som tomatplantor eller gröna bönor.
STEG 2: BYGGA UPP STRUKTUREN
Huvudprincipen är att skapa ett lättbyggda moduler som enkelt går att flytta och anpassa till olika platser. På så sätt kan man reproducera modulerna många gånger och flytta runt samt montera modulerna på olika sätt. Här visar vi hur man bygger tre lådmoduler, som alla följer samma proportioner. Vi kommer nu att förklara varför vi har valt dessa dimensioner.
Boxhöjd: 41 cm_ Varför? Detta är den normala höjden som en stol eller en bänk har mellan 35 och 52 cm. En annan fördel är att när du lägger en låda ovanpå en annan låda är den slutliga höjden 82 cm, en mycket ergonomisk höjd för att undvika att böja ryggen när du tar hand om växterna.
Boxlängd: 140 cm eller 98 cm_ Varför? Dessa två storlekar är stora nog för att ha en generös yta av jorden för att växa växter och tillräckligt liten för att två personer ska kunna flytta lådorna och spela med dispositionen.
Box bredd: 49 cm _Varför? Denna dimension är hälften av lådans längd (98/2 = 49), det betyder att den är proportionell; så, till exempel, kan du ställa in den korta sidan av två rutor bredvid en lång sida av en låda. Det finns andra många sätt som man kan montera lådorna som vi visar i exemplet ovan: planteringslåda [A] + sittplats [A] + sittplats [C].
För att bygga dessa moduler använde vi bara reglar med måtten 28 x 70 mm i tvärsnitt. Man mäter och sågar av träreglarna med en såg (manuell eller elektrisk). Efter att ha sågat av alla bitar skruvar man ihop alla träreglar i varandra och du kommer att ha din första låda. KLAR! Du bör planera i förväg hur många lådor du behöver.
STEG 3: JORD OCH VÄXTER
3.1 Vilken ska jag välja?
Vi har haft ett bra resultat med jorden ODLA tillhandahållen av RENOVA. Jorden måste innehålla tillräckligt mycket näringsämnen och vara ständigt fuktig men inte mättad med vatten. Vi bör observera växterna och hitta det mikroklimat eller den jord och näring som uppfyller deras behov. Om en växt börjar bli gul eller röd betyder det att det saknas vissa näringsämnen. Det är mycket viktigt att observera.
3.2 Vilka växter ska vi plantera?
Det rekommenderas att plantera växter som trivs ihop. Samodling av växter är när man odlar växter som kompletterar varandra, det betyder att de kan trivs bättre bredvid varandra eftersom de inte tävlar om att ta samma näringsämnen från jorden till exempel och kanske har olika djup för sina rötter eller rentav hjälper varandra attrahera nyttodjur och skrämma bort ohyra.
Här visar vi ett exempel på hur vårt team gjorde på en av parkerna i Södra Larmgatan, Göteborg. Om du funderar på att genomföra ett parkletprojekt och behöver hjälp, är du välkommen att kontakta vårt team!
Lycka till med din ätbara Parklet eller Popup park. Vill du ha fler tips på att odla på hårdgjorda ytor? Läs vår artikel om att bygga en odling på asfalt eller betong.
Du kanske rentav har ett projekt där du vill bygga en popup park och behöver hjälp med design och etablering? Kontakta gärna oss på [email protected] eller läs mer på www.thefoodprintlab.com
MVH,
Cristina Ramos Cáceres &
The Foodprint Lab teamet