Analysera din trädgårdsjord – med hjälp av saker du har i skafferiet.

När du ska planera din trädgård eller står inför att anlägga ditt grönsaksland är det en god idé att först av allt bekanta sig lite med din trädgårdsjord. För att lyckas bra med din odling är det helt avgörande att välja rätt växt för rätt plats och då är jordmån en viktig pusselbit. Att plantera växter i en jord som inte passar dem kommer att skapa stora skötselbehov och en evig uppförsbacke för att försöka få dem att frodas. Sätter du däremot växten på en plats som möter alla dess önskemål kommer den att klara sig själv och hålla sig stark och vacker. 

Det finns en del enkla knep som hjälper dig en bra bit på väg för att analysera din trädgårdsjord. Här kommer jag att prata om lerhalt, dräneringsförmåga och pH. På bilden ovan ser du tre olika jordtyper, sandig jord, mullrik jord och lerjord.

Sandig eller lerig trädgårdsjord

När du ska analysera din jorden i din trädgård är det bra att ta prover på flera olika ställen eftersom det kan variera rätt mycket även inom små ytor. Gräv en bit ner i marken så du kommer förbi det allra översta lagret, ta upp lite jord och gnugga mellan fingertopparna. Känner du med lätthet flera, grova, hårda sandkorn så är det antagligen en övervägande sandig jord. Känner du inte så många korn, testa om du kan rulla jorden till en liten kula.  Fungerar det så vet du att du har en lerhaltig jord. Både sandjord och lerjord går bra att odla i men ger olika förutsättningar. 

Sandjord värms upp snabbt på våren och har med sin struktur bättre genomsläpplighet av vatten än lerjord då små fickor bildas mellan sandkornen. Nackdelen kan vara att den är mindre näringsrik och fuktighetshållande. Om du arbetar upp mullhalten i din sandjord genom att kontinuerligt tillföra organiskt material kommer den bli bättre på att hålla fukt och näring och blir utmärkt för odling.

• Några växter som trivs i sandig jord: morot, sparris, rosmarin, strandkål, palsternacka, havtorn, brudslöja, lammöra, allium. 
• Några växter som trivs i lerig jord: majs, pumpa, många sorters kål, ärtor, rosor, pioner, solros. 

En lerig jord har mycket mindre ”korn” som därmed skapar mindre luftfickor. Detta ger en starkare kapillärkraft så att fukt och näring hålls kvar längre och blir tillgänglig för växternas rötter. En alltför styv lerjord däremot, kan bli kompakt och svårodlad. Om du märker att du har en lerhaltig jord kan du ta reda på lite mer exakt hur lerig den är. Ta upp lite jord i handen. Tillsätt lite vatten och knåda så att den blir smidig. Rulla sen jorden till en så smal tråd som möjligt. Ju smalare lertråd du lyckas rulla, desto högre lerhalt har du. Tips på hur du förbättrar jord med styv lera kommer under nästa rubrik.

Bredd på lertråd:

• 3 mm = Lerhaltig jord
• 2 mm = Lättlera
• 1,5 mm = Mellanlera
• 1 mm = Styv lera
• <1 mm = Mycket styv lera

Här lyckades jag rulla en ca 2mm tjock lertråd, vilket betyder lättlera. 

Jordens dräneringsförmåga

Du känner säkert igen formuleringen “fukthållande men väldränerad jord” som planteringsanvisning. Men vad betyder egentligen väldränerat? Det första som kan vara bra att ha klart för sig är att väldränerat inte är detsamma som torrt. De allra flesta grödor och prydnadsväxter (obs: inte alla) mår dåligt av stående vatten. När jorden blir för blöt och vattnet inte rinner undan får växternas rötter mycket svårt att ta upp syre. Väldränerat betyder att det finns vatten men att det alltid kan rinna undan så att rötterna inte kvävs. För att testa dräneringsförmågan i din trädgård kan du gräva en grop, 50×50 cm och 10 cm djup och fylla den med vatten. Om vattnet runnit undan helt inom 2 timmar är jordens genomsläpplighet tillräcklig. 

Tar det mer än 2 timmar har du en jord med begränsad dräneringsförmåga och kan få problem med att plantera växter och odla just här. Dålig dränering kan bero på olika saker. Jordar med hög lerhalt kan som sagt ibland vara kompakta och då med sämre dräneringsförmåga. Dålig genomsläpplighet på grund av så kallad markpackning är också ett ganska vanligt problem i trädgårdar till nybyggda hus då stora tunga maskiner tryckt ihop jorden under byggarbetet. Det kan vara ganska besvärligt att komma till rätta med markpackning och det tar framför allt tid. 

Några saker du kan göra för att förbättra förutsättningarna för odling om du har kompakt jord:

• Tillför grovt organiskt material och låt maskar och mikroliv göra jobbet under lång tid. De kommer att luckra upp och förbättra den kompakta jorden och mullhalten höjs. 
• Så gröngödslingsväxter med djupgående rötter som till exempel: gul sötväppling eller blålupin. Rötterna luckrar upp jorden på djupet och kan nå så långt ner som 2 meter.
• Odla i pallkrage. Om du vill komma igång med odlingen snabbt kan du istället för att odla ner i jorden, bygga upp på höjden. Ta två eller tre pallkragar ovanpå varandra för att ge plats för rötterna. Fyll upp med grövre organiskt material i botten som stora grenar och pinnar, löv, blandat trädgårdsavfall m.m. Varva med kompost eller gödsel. Finare jord lägger du överst. 

Ska du plantera träd, buskar eller perenner i en trädgård med konstaterad markpackning kan du med fördel välja växter som tål kompakt jord med sämre dränering.

• Några växter som tål kompakt jord: Vitpil, silverpil, gråal, benved, daglilja och jättedaggkåpa.

pH – jordens kemiska surhet

pH mäter hur surt eller basiskt något är. Skalan går från 0 till 14 där 7 är neutralt, under 7 är surt och över 7 är basiskt. Ett bra pH-värde för de flesta trädgårdsväxter ligger mellan 6-7, alltså lite surt. Tillför du organiskt material regelbundet till din jord kommer pH-värden hamna ungefär där helt naturligt.

Vissa växter vill ha jord som är surare än så medan andra växter kan tolerera basisk jord och därigenom få en konkurrensfördel på kalkrika jordar. Mycket kalk ger ofta basisk jord och torvrika jordar är ofta sura. Genom att titta på vilka växter som finns naturligt och ser ut att må bra i din omgivning kan du få en indikation om pH-värdet i jorden. Detta kallas att titta på indikatorväxter. 

• Några vanliga surjordsväxter: Blåbär, lingon, ljung, azalea, magnolia, rhododendron, nunneört, kamelia, gardenia
• Några vanliga växter som tål basisk jord: Knölklocka, sandlök , åkersenap, kornvallmo, småborre, raklosta

Trädgårdshortensia kan trivas bra i både sur och basisk jord men får olika färg på blommorna beroende på jordens pH. Står den i sur jord blir dess blommor blå, men annars rosa. Står det en trädgårdshortensia på platsen kan du alltså titta på dess blomfärg och få en indikation om jordens pH!

Vill du göra ett test på om din trädgårdsjord är sur eller basisk kan du göra det med en liten pH-mätare som finns att köpa på trädgårdsbutiker, med lackmuspapper som finns att köpa på apoteket, eller (trumvirvel) med saker du har i skafferiet! Gör så här: Gräv upp lite jord från den plats du vill undersöka, ca 20 cm ner under jordytan. Lägg några matskedar jord i en skål och häll på ungefär lika mycket vinäger. Om det börjar bubbla betyder det att jorden är basisk, alltså ett pH över 7. För att se om jorden är sur gör du likadant fast istället för vinäger tar du bikarbonat och vatten. Bubblar det är jorden sur! Om jorden inte bubblar med något av testen kan du dra slutsatsen att den är neutral, pH 7.

Lästips:

Du kanske också är intresserad av vår artikel: Omvandla gräsmatta till odling – utan maskiner eller grävning

• Bok: Jord, Liselotte Roll
• Examensarbete: Markpackning – problem och lösningar i villaträdgårdar, Moa Danielsson, SLU
• Odla ätbart – filtrerar fram grönsaker efter jordtyp
• Perenner – filtrerar perenner efter jordtyp

—

Denna artikel är skriven av:

Anna Katarina Bauder

Grow Here