Klimatkrisens lösning finns under våra fötter

Världen står inför en klimatkris som eskalerar i alarmerande takt. Med rekordtemperaturer på land och i haven, utdöende korallrev och hotade ekosystem är det tydligt att handling behövs. I detta blogginlägg utforskar vi hur en ofta bortglömd lösning – jordens förmåga att lagra kol – kan vara nyckeln till att bromsa klimatförändringarna och anpassa oss till en framtid präglad av extremväder. Genom att bygga upp mullrik jord och främja regenerativt lantbruk kan vi inte bara binda kol och öka markens vattenhållande kapacitet utan också skapa en hållbar grund för en hälsosam framtid på vår planet. Låt oss utforska hur jorden, bokstavligen och metaforiskt, kan vara svaret på de utmaningar vi står inför.

Planetens feber stiger

Planeten jorden fullkomligt kokar. Rekordtemperaturer inte bara på land i världen iår men även yttemperaturen i världshaven når rekord som aldrig tidigare uppmätts sommartid. Korallrev dör ut i allt snabbare fart, såväl som andra ekosystem och arter vi är beroende av och havsnivån kommer sannolikt höjas snabbare tack vare varmare hav och snabbare issmältning. Man tror även att årets rekordvarma hav kan förklara de extremväder som hänt nu senast med stormen Hans i Skandinavien enligt Marie Louise Kristoula, klimatkorrespondent på onsdagens Aktuellt (SVT, 23/8-2023).

Så vad gör vi när vi lever mitt i klimatförändringarnas konsekvenser samtidigt som vårt lilla fönster att agera snabbt håller på att försvinna. Dörren stängs och om vi inte påskyndar omställningen nu hinner vi kanske inte genom den lilla öppning som finns för att undvika klimatkaos.

Var finns då klimatkrisens lösning?

Jag tror att lösningen finns under våra fötter. I jorden vi står på. Jorden som försörjer oss på mat. Jorden som är fundamentet under våra byggnaders grundläggning, under våra vägar. Om vi i stor skala börjar bygga mullrik jord som binder kol från atmosfären kan både klimatanpassa oss och samtidigt vi binder stora mängder kol. 

Kolinlagring i jorden: Nyckeln till klimatneutralitet?

Om vi i stor skala börjar bygga mullrik jord som binder kol från atmosfären kan både klimatanpassa oss och samtidigt vi binder stora mängder kol. Kanske kan vi bli koldioxidneutrala, kanske rentav lagra in mer än vi släpper ut om vi samtidigt minskar våra utsläpp rejält. Detta är fullt möjligt, men kräver att vi ställer om vårt sätt att bruka marken och planera vårt samhälle samtidigt som vi minskar våra utsläpp. Detta skrev jag mitt exjobb om för ett drygt år sen ”Kolinlagrande matregioner”. I dessa tidigare blogginlägg skrev jag om just detta:

Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1

Kolinlagrande matregioner & matsystemdesign – Del 2

Ni kan även läsa om mina framtidsspaningar om regenerativ samhällsplanering i denna artikel på Skara kommuns blogg:
En framtidspaning om hur vi planerar för lokal matförsörjning och kolinlagring

Klimatkrisens lösning – Jorden under våra fötter. Lukta och observera hur jorden mår, kan ge fingervisning på andelen mikroliv och bundet kol.

Översvämningar till följd av skyfall

På nyheter och i media pratade man i samband med skyfallen vid stormen Hans mycket om översvämmade betesmarker och jordbruksmarker, såväl som vägar och byar. Och krisen för många var ett faktum. Djuren fick gå in på stall, skördar offras och gator och byar ödeläggas. Hundra millimeter regn eller mer på ett dygn kanske bera är början. I Sverige är rekordet sannolikt något som skedde på Fulufjället 1997 när 300-400mm regn föll på väldigt kort tid (hör om detta i SMHI’s podcast) och detta händer allt oftare i många delar av världen.

Jordhälsa: En nyckel till klimatanpassning

Trots att det kan verka hopplöst så är faktum är att regnmängder vid skyfall inte alltid måste ha lika dramatiska konsekvenser som vi upplevt vid dessa tillfällen. Markens och jordens hälsa och kapacitet att infiltrera och hålla vatten är nyckeln. Och om vi förbättrar markens förmåga att infiltrera, fördröja och lagra vatten kommer skyfallen inte leda till lika stora översvämningar och samma högs tryck i våra vattendrag som lett till förstörelse av många kvarter och hela byar även här i Norden i sommar. Markbundet kol (i mullrik jord med hög andel organiskt material) kan faktiskt hålla hela 20 gånger sin vikt i vatten. Så ökar vi kolhalten ökar förmågan att hålla vatten exponentiellt!

Markbundet kol kan faktiskt hålla hela 20 gånger sin vikt i vatten

Markens och jordens hälsa och kapacitet att infiltrera och hålla vatten är nyckeln. Och om vi förbättrar markens förmåga att infiltrera, fördröja och lagra vatten kommer skyfallen inte leda till lika stora översvämningar och samma högs tryck i våra vattendrag som lett till förstörelse av många kvarter och hela byar även här i Norden i sommar.

Klimatkrisens lösning finns under våra fötter – Allen Williams visar hur man mäter jordhälsan på Betesutbytet

Dr. Allen Williams och konsten att hantera extremväder

För en dryg vecka sen var jag på Betesutbytet – en sammankomst för regenerativt lantbruk i Norden/Sverige. Där hade vi även besök av amerikanen Dr. Allen Williams, grundare till Understanding Ag, LLC, som praktiserat, lärt ut och forskar kring regenerativt lantbruk 23 år på gårdar över hela världen. Han berättade att på deras gård fick de en gång runt 380 mm regn på bara fem timmar och korna var även där och betade med högt påverkan på marken. Vad hände? Marken fick vila och växte tillbaks med ännu mer vitala gräs och örter. Han kan nu infiltrera 50mm regn på bara några sekunder medan det på grannars mark kan ta timmar, kanske dagar. Enda skillnaden är hur betesmarken/ jordbruksmarken sköts och vilket gör en enorm skillnad i den matjord med hög kolhalt som byggs upp genom mer friska, levande och djuprotade rötter och mer vitala ekosystem med en större mångfald av arter.

”Allen kan nu infiltrera 50mm regn på bara några sekunder medan det på grannars mark kan ta timmar eller dagar”

Nedan kommer en liten film som visar lite av dagens konventionella djuruppfödning och kort om Allen Williams och varför han valt att driva sin gård Joyce Farm regenerativt. Han brukar benämnas som gräsbetes-gurun i vår generation. 

Hur bygger vi matjord i den stora skala som krävs globalt och i Sverige?

Vägar till en bättre framtid: Betydelsen av rätt placering i landskapet

Att placera vägar på rätt plats i landskapet är också en bra idé utifrån det faktum att de både är mer permanenta och även styr andra placeringar såsom bebyggelse. Är det möjligt att vi kan planera våra samhällen så att vatten går från att vara ett problem (skyfall/översvämning/torka) till något användbart (lagrat i jorden eller i dammar)? Men hur placerar vi då våra vägar och byggnader och hur planerar hela vårt samhälle för att bli mer resilient och motsståndskraftigt mot extremväder. I en video på facebook (see länken nedan) delar jag lite reflektion och kommentar på en nyhetsrapportering för några veckor sen med översvämningen av väg E6 som exempel.

Facebook reel: Hur planerar vi samhället för mer resiliens mot extremväder?

En underskattad lösning på klimatkrisen

Så var finns då lösningen på klimatkrisen? Lösningen finns under våra fötter. Lösningen som kanske kan ge oss en reell chans att klara de stora utmaningar vi står inför genom att både bromsa global uppvärmning, kanske rentav reversera de klimatförändringar vi orsakat till viss del genom att binda kol i jordbruksmark – samtidigt som vi också anpassar oss för att bli mer motståndskraftiga vid extremväder som skyfall eller torka.

”Hälsosam jord, ger hälsosamma människor, hälsosamma ekosystem och ett hälsosamt klimat på Jorden.”

Lösningen heter Jorden. Samma namn som planeten självt på svenska. Låt oss lära av varandra kring hur vi bygger matjord istället för att utarma den och samtidigt som vi vitaliserar ekosystem och bygger upp den biologiska mångfalden även ökar varje jordplätts kapacitet att föda fler djur och människor med mer hälsosam mat. Hälsosam jord, ger hälsosamma människor, hälsosamma ekosystem och ett hälsosamt klimat på Jorden.

Detta är skillnaden på om skyfallen skapar översvämning och stora konsekvenser för hela kommuner/regioner eller om det infiltreras och lagras i våra jordar till den dag vi snarare saknar vatten på grund av torka och värme. 

Bedöm hur jorden mår – Gör spad-testet! Mer om spadtestet och mycket annat kan man läsa i detta blogginlägg med sammanfattning av insikter från workshopen med Dr. Allen Williams. https://blogg.sundhult.com/tag/allen-williams/

Avslutningsvis kommer en liten dikt:

Jorden där vi står

Fortsätter vi som vi gör i ytterligare tio år,
är klimatet ur balans i kommande hundra år.
Och på jorden som vi står,
finns bara ett fåtal skördar kvar –
på den lilla matjord vi har.
På den kan vi överleva som mänsklighet i blott 60 år,
så många skördar återstår.

Men med start iår,
även om det borde skett kanske igår,
kan vi ändra detta öde och läka planeten Jordens sår.
Bara vi förstår.
Hur matjorden faktiskt mår.
Och allt kol som går..
..att lagra i den jord vi står.
Och när extremvädret övergår,
Från skyfall till torka som lamslår,
Jorden kan infiltrera vårt vatten som ej längre står,
och ej längre forsar bort åkrar och gator där vi går.
Med vår nya kunskaps frön vi sår,
En fröbank som håller i tio tusen år.
Ett tu tre, vi står,
Och förvaltar en jord som vi nu förstår,
kan föda oss och alltfler arter i hundra tusentals år.

Detta är vad jag föreslår.

Att blicka ned under våra fötter 👣 på jorden där vi står!

Varma hälsningar,

Jonathan Naraine

Medgrundare
Grow Here