Odla brysselkål – förläng din skördesäsong med brysselkål i grönsakslandet

Den lilla gulliga brysselkålen (Brassica oleracea var. gemmifera) är faktiskt den yngsta av våra kålväxter. Inte mer än ca 700 år gammal och kommer från Belgien. Brysselkål är till utseendet  lite olik sina äldre släktingar och det är nog den gröda av de jag odlat som fått mest uppmärksamhet för just sitt utseende av vänner och bekanta som råkat se den i landet. “Men oj! Vad roligt, jag visste inte att den växte så!” Det kanske säger en del om hur långt ifrån vår matproduktion vi hamnat i vår vardag – men också en del om hur rolig brysselkålen är! Den finns dessutom i olika färger för den som har lust att färgkombinera grödorna i sitt odlingsland. 

Odla brysselkål – steg för steg

För att odla brysselkål krävs mycket tålamod, mycket näring, mycket vatten och ett kålnät. 

1 Välj odlingsplats

Brysselkålen är tålig. Den trivs på de flesta jordar som verkar rimliga att odla på. Rotsystemet är djupt och förgrenat så se till att det finns plats nedåt och att det inte är alltför hård lera till exempel eller en grund pallkrage. Tillgången på näring bör vara jämn under ganska lång tid så en mullrik men något lerig jord som lagrar vatten och näring är toppen. Den tål även något skuggiga lägen, så spara de soligaste lägena i din trädgård till tomater eller något annat solälskande.

En annan sak som kan vara bra att tänka på är att inte odla brysselkål, eller någon annan kålsort på samma plats flera år i rad. Helst ska du byta odlingsplats varje år och inte komma tillbaka till samma plats förrän många år senare. Vissa säger max vart 6:e år för kål på samma ställe. Det kan ju vara lite svårt i en trädgård med begränsad yta – gör så gott du kan. Det som kan hända om du odlar kål år efter år på samma plats är att du ökar risken för att få klumprotsjuka.

2 Sätt frön i jorden

Brysselkålen har lång utvecklingstid så du kan börja förodla den i mars- april inomhus och sätta ut efter avhärdning i början av sommaren. När du sår, sätt fröna i fuktig jord på ett varmt ställe – rumstemperatur funkar bra. När de väl har grott vill de gärna stå ljust och svalt. Om de står för varmt kan de lätt luras att tro att det är sommar och att de ska börja växa, men om det samtidigt är för mörkt tror de att de är skuggade av något och växer därför bara på höjden, för att nå upp till ljuset. Då blir de långa, smala, svaga och viks ner av sig egen vikt. Inte så bra. Ljust och svalt ska de stå för att växa lagom snabbt och bli stabila. Om du som jag sköter allt ditt förodlande i lägenhet kan det vara svårt att skapa en plats med perfekta odlingsförhållanden – men det brukar gå bra ändå. Någon enkel växtbelysning kan räcka ganska långt som ett litet stöd.

Brysselkålen passar också för så kallad kallsådd. Läs mer i vår artikel här: Sowing seeds in the snow

3 Plantera ut

När de kommit upp en liten bit och fått fler än de allra första bladen kan den planteras ut. Vänj de små plantorna vid uteklimat genom att, några dagar innan du planterar ut dem i landet,  ställa ut dem i sol och vind dagtid och ta in dem på nätterna. Brysselkålen tål låga temperaturer bra så kommer det några frostnätter behöver det inte betyda slutet.

Sätt dem inte för tätt. De kommer växa mycket och breda ut sig. Ju bättre med plats de får desto större och finare blir plantorna – och dessutom blir skörden tidigare. Cirka 60 cm avstånd kan vara lagom. 

4 Gödsling

Brysselkålen vill som sagt ha en jämn tillgång på näring så akta dig för att ösa på mängder av gödsel i stora skov. Förbered jorden i förväg och se sen till att till exempel näringsvattna regelbundet över hela sommaren. Stora mängder kväve, som finns i bland annat färskt gräsklipp, kan överstimulera tillväxten hos de små kålhuvudena. Det kan göra att de blir lite ”lösa” och därmed känsligare för väder och vind. 

5 Skydd

Precis som många andra kål är brysseln ganska utsatt för angrepp av kålfjärilslarver. Kålfjärilen lägger sina ägg på bladens undersida och när larverna kläcks äter de så mycket de orkar. För att hålla fjärilarna borta kan du täcka dina kålplantor med ett kålnät över högsommaren. Framåt sensommaren/hösten är angreppen inte lika stora. I somras hade jag inte kålnät utan gjorde så gott jag kunde med fiberduk och klarade min brysselkål riktigt bra ändå. En del kålhuvuden åts däremot upp av sniglar.

Samodling med kryddor och blommor som doftar starkt kan också ge ett naturligt skydd. Blommorna maskerar kålens egen doft, men kan också locka dit andra insekter som är “skadeinsekternas” fiender. Dessutom blir det otroligt vackert att blanda grönsaker med blommor i trädgårdslandet! Lavendel ska tydligen verka avskräckande för just kålflugan. I år ska jag testa samodling med ringblomma och tagetes.

6 Skörd

Du kan skörda din brysselkål på lite olika sätt. Antingen kan du skörda de små kålhuvudena efter hand som de blir lagom stora. De mognar nerifrån och upp, så att du alltså börjar med att skörda de nedersta huvudena på varje planta för att sen arbeta dig upp längs stammen under hösten.

Brysselkålen tål kyla bra och får till och med upp smaken lite mer efter en eller några frostnätter. Du kan  alltså vänta med att skörda till ganska sent på året. Om du vill är det inte omöjligt att skörda hela stocken lagom till julbordet! Stammen är tjock och träaktig så det är bra att ha en liten såg. Planerar du att skörda hela plantan på det här sättet kan du i förväg knipsa av toppen när de nedersta huvudena är ca 1,5cm i diameter. Det gör att alla kålhuvuden längs stammen växer till ungefär samma storlek samtidigt. Toppen är förresten också jättegod att äta!

Vidare lästips: 

Odlingstips: Runåbergs

Odlingstips: Odla ätbart 

Odlingstips och recept: Jordkommissionen – Julbryssel 

Samodling grönsaker/blommor: Wexthuset

—

Denna artikel är skriven av:

Anna Katarina Bauder

Grow Here