Är luftföroreningar vid stadsodling farligt? Kan man verkligen äta grönsakerna?

Luftföroreningar vid stadsodling – Är inte det farligt att äta grönsakerna? Denna fråga har jag fått fler gånger än jag kan räkna till. Ofta anses det vara självklart att det är mer föroreningar i stan än på landet. Och att luftföroreningar som vi alla vet är farliga att andas in också kan vara farligt om grönsakerna tar upp detta vid odling i stadsmiljö. Stämmer detta? Hur skall vi tolka rekommendationer att odla minst 25 meter från vältrafikerade vägar? Är stadsolat alltid farligare? I denna blogpost försöker jag mig på ett mer nyanserat svar på frågan. Jag avfärdar inte frågan men tror vi måste problematisera den. Vad är alternativen? Kan det rentav vara så att odling på landsbygden i form av storskalig monokultur med mycket besprutnings-medel är värre för miljön och folkhälsan?

Losæter stadsodling i Oslo, vid motorvägsinfarten – Foto: Losæter

Farligt med luftföroreningar vid grönsaksodling i stan?

Studier på odling vid motorvägsinfart i Oslo – Luftföroreningar vid stadsodling

Det har gjorts studier på odling av grönsaker på odlingen vid infarten till en motorväg i Oslo i stadsdelen Losæter. I videon ovan kan du se när jag besöker denna odling och andra takodlingar och stadsodlingar i Oslo. Jag har dessvärre inte länken till studien men skall återkomma när jag hittar denna. Det jag hört från odlare på plats även i Köpenhamn (jag intervjuade odlarna bakom takodlingen Östergro i Köpenhamn – se video nedan) är att man studerat hur tomater och annan frukt tar upp luftföroreningar och har sett att den fara som finns av extra tillförsel av skadliga ämnen i maten är mycket låga, kanske rentav obetydliga, det mesta verkar lagras i jorden menade Livia på Østergro. Jag har även hört från pionjärer inom stadsodling i Göteborg som svarat ofta på dessa frågor och hänvisat till studier där man sett hur eventuella gifter vi får i oss från stadsodlad mat tack vare luftföroreningar är väldigt små i jämförelse med de stora mängder gifter vi får i oss när vi äter konventionellt odlare grönsaker som har besprutats med växtskyddsmedel, svampmedel och andra besprutningsmedel av olika slag. Jag tror själv mycket på denna linje och skall se om jag kan hitta forsknings-studier och akademiska papper som backar upp dessa påståenden. Men med tanke på att besprutningsmedel är en av de största luftföroreningarna i världen och även förorenar våra vattendrag och alla ekosystem så är dessa utsläpp något som vi bör bekymra oss mer över än luftföroreningar när det gäller maten vi äter.

Men innan vi dyker ned mer i ämnet besprutningsmedel, låt oss på ett balanserat undersöka luftföroreningar från trafiken i stan och på landet.

Myndigheternas rekommendationer

25 meter från större väg – men det beror på..

Det sägs ofta att man inte bör odla mindre än 25 meter från en större väg, typ motorvägar. Men är det verkligen farlig att odla vid en väg generellt? Sara Bäckmo tycker inte det är farligt på mindre byvägar och nyanserar bilden i hennes blogg-artikel. Hon hänvisar i sin artikel till två stycken studier osm ligger till grund för rekommendationen om 25 meter och att den bör tass med en nypa salt. Här är ett utdrag ur hennes blogg:

”Det finns en gammal rekommendation från 1979 som säger att en grönsaksodling bör ligga minst 25 meter från en hårt trafikerad väg. På en hårt trafikerad väg passerar cirka 3000 bilar per dygn. Det var Livsmedelsverket som kom med den rekommendationen efter en studie, som visade att grönsakerna kunde ta upp bland annat bly från marken. På den tiden användes bly i bensin och därav ansågs det lämpligt med ett slags säkerhetsavstånd.

Fritidsodlarnas riksförbund,  FOR, gjorden på nytt en studie 2003 för att ta reda på mer om hur biltrafik påverkar hemodlade grönsaker nära starkt trafikerad väg. Den gjordes eftersom bly förbjöds i bensin 1995 och det inte klarlagts hur innehållet i grönsakerna förbättrades av det.”

Skriver Sara Bäckmo i en bloggpost från 2020. Hon fortsätter sedan..

”Slutsatserna efter deras undersökning är att det vid en starkt trafikerad väg fortfarande är bra att ha ett avstånd på drygt 25 meter mellan grönsaksodling och väg. […] Grönsaker som kontrollerats i studien [av FOR] ovan odlades mitt i Stockholm, vid Hornsgatan där 24 000 fordon (!!!!) passerar ett vanligt dygn. I de grönsakerna ansågs alltså tungmetaller som bly och kadmium hålla sig inom riktvärdena.”

Större vägar och mer utsläpp av tungmetaller gör att man kanske bör vara försiktigare

Dessa undersökningar baserades alltså på blyanvändning i bensinen 1979 samt på högtrafikerade vägar i centrala Stockholm 2003. Det är möjligt att utsläpp från trafiken förbättras sen dess också nu när alltfler kör elbil helt utan farliga utsläpp i luften vid körning. Utsläpp från däck bör såklart också tas i beakting, och en viktig faktor är även i vilken riktning vinden blåser och hur långt den tar med sig olika utsläpp. Jag vet inte svaret men jag tror vi behöver använda sunt förnuft och också göra vårt yttersta för att minska både biltrafik och utsläppen från trafiken både i staden och på landet. Vi bör såklart vara försiktiga och forska mer på detta.

Läs mer i Sara Bäckmo’s blogginlägg här:

Att odla vid en väg

Vad kan vi göra för att vara extra försiktiga?

Bygga buffertzoner med träd och annan växtlighet som tar upp föroreningar och även koldioxid och andra klimatutsläpp från vältrafikerade vägar.
Jag brukar föreslå att bygga parkeringshus och växthus närmast motorvägar som både bullerskydd och buffert mot luftburna föroreningar från trafiken.

Slutsatser och provokativa funderingar…

Bild från Østergro – takodlingen jag nämnde och besökte i videon ovan, i Köpenhamn

Är stadsodling farligare att äta än odling på landsbygden?

Jag hävdar att det kanske rentav kan vara tvärtom. Det är mycket farligare för hälsan och miljön att äta mat producerad på landet på stora besprutade åkrar (nu odlas inte all mat så, men skrämmande stora andelar globalt sett). Ur ett matematiskt perspektiv är sannolikheten mkt större att du får i dig ämnen som är farliga i den grad att du och din familj flera generationer framöver kommer få sjukdomar om du äter vanlig konventionellt odlad mat, jämfört med stadsodlad mat som i princip alltid odlas utan besprutningsmedel och gifter. Ja till och med hela mänsklighetens överlevnad är hotad av det sätt vi idag odlar.

Besprutningsmedel en av vår tids största fiende mot folkhälsan

Dr. Zach Bush ssäger i en podd-intervju från 2021 på Regenerative agriculture podcast att Glyphosate (verksamma ämnet i besprutningsmedlet Roundup som tillverkas av Monsanto) – är vår ”Public enemy number one ”. Han menar att användningen av bessprutningsmedel är något som gör att ”[Mänskligheten] är påväg att bli utrotas som art inom 70 år”, med impotens bland både kvinnor och män, cancer och autoimmuna sjukdommar kommer snart drabba så många att majoriteten av invånarna är sjuka och det ekonomiska systemet kommer kollapsa i t.ex. USA tack vare skyhöga sjukvårdsskostnader när 90% av invånarna har cancer.

Lantliga besprutade monokulturer vs. Stadsnära giftfria odlingar

Tillbaka till odling och användning av besprutningsmedel – som sker just i lantbruket vid matproduktion. Rubriken ovan är lite provokativ kanske och jag menar inte att stadsoling alltid är bättre än odling på landssbygden men vill väcka lite medventenhet kring sannolikheten att du får i dig farliga ämnen i maten i beroende på var och hur din mat är producerad. Låt oss sinte glömma att anledningen att vi har så mkt bessprutningmedel i världen är tack vara det toxiska indutriella jordbruket. Faktum är att det finns många studier på att jordbruk är en enorm källa till luftföroreningar tack vare användningen av besprutningsmedel som dödar både djur, växter, svampar och ekosystem – såväl som mänskligheten. Så problemet kring dessa kemikalier for vår hälsa och ekosystemetss hälsas är nog betydligt större än föroreningar från trafiken. Speciellt när alltfler kör eldrivna fordon. Jag skulle även lite provokativt hävda att sannolikheten att man använder bessprutningmedel ökar markant om man odlar på störa fält på landssbygden, långt ifrån närmaste stad. En mer stadsnära odling gör att folk ställer krav på att helt utesluta användningen av besprutningsmedel. Och jag hänvdar därmed att stadsnära odling och bostadsnära odling per autaomatik blir ekologisk och därmed minskar den störta källan till utsläpp av farliga luftföroreningar från jordbrukets kemikalier och besprutningsmedel.

En studie från 2016 vissar att den dominerande källan till luftföroreningar i Europa kommer från jordbruket. Här nämns främst ammoniom som bl.a. reagerar med trafikens svavelföroreningar – återigen ett läckage av kväve från jordbruk som inte drivs med balanserade ekologiska principer. Överdriven användning av konstgödsel i dagens industriella jordbruk leder ju även till övergödning och obalanser i ekosystem, men uppenbarligen även till farligare luftföroreningar. Läs mer om studien här.

Men att försätta dessa jordbruk långt ifrån där vi bor är väl mindre farligt då eller?

Tyvärr inte. Besprutningssmedel som Glyphosate sprider sig i hela ekosysstemet och finns i så höga nivåer i vårt grundvatten att vi alla får i oss det i maten öven om den odlas utan dessa kemikalier menar Zach Bush (i samma podcast som nämndes ovan). Så tyvärr kan vi inte fortsätta odla på detta sätt och tro att avstånd från problemet löser problemet. Vi bör därför istället för att vara rädda för att få i oss de utssläpp som finns redan fråga oss hur vi kan minska nya utsläpp.

Låt oss oftare börja fråga:

• Men odling som använder besprutningsmedel – är det inte något som skadar folkhälssan, ekosystemen och leder oss mot mänsklighetens utrotning?

Hoppas detta väckte lite tankar och fick dig att fundera. Hoppas du inte är alltför provocerad utan mer fick en tankeställare.

Lite mer stadsodlings-inspiration fås i denna video där vi även besöker bl.a. Losæter i Oslo.

Hoppas du känner dig mindre avskräckt från att odla i småskaliga ekologiska stadsnära lantbruk och bättre kan svara när någon frågar ”Men luftföroreningar i stan – är inte det farligt att äta grönsakerna?”

Vi ses snart på en odling nära dig!

Varma hälsningar,

Jonathan

Grow Here