Medskapa kolinlagrande matregioner – Del 1

Välkomna till en spännande resa mot en regenerativ framtid! I detta blogginlägg utforskar vi möjligheten att skapa kolinlagrande matregioner, där regenerativt jordbruk kan vara svaret på en rad akuta hållbarhetsutmaningar. Vi diskuterar även hur vi genom medvetna val i vår kost kan forma landskapet och främja positiva avtryck genom maten vi äter. Lär dig hur verktygen Holistic management och Keyline Design kan vägleda oss. Tillsammans kan vi skapa en bättre värld för alla varelser som bor på planeten – båda nuvarande och framtida generationer!

Låt oss medskapa kolinlagrande mat-regioner!

Kan ”Västra Götalandsregionen” bli den första att sikta på regional nettokolsänkning i marken genom att stödja regenerativt jordbruk? Och kanske Orust kommun, där jag utför en fallstudie i min avhandling?

Regenerativt jordbruk kan vara en lösning på många, om inte de flesta, av våra nuvarande akuta hållbarhetsutmaningar. Det kan regenerera våra jordar och ekosystem samtidigt som det producerar hälsosam mat, förbättrar biodiversitet, vatteninfiltrationshastigheter, samlar människor och skapar nya jobb. Tänk om vi kunde underlätta regenerativ markanvändning på regional nivå och därigenom återställa ekosystem, samhällen och lokala ekonomier i regionen – förbättra livskvaliteten för alla varelser? Människor, icke-mänskliga, nuvarande och kommande generationer.

Positiva fotavtryck genom maten vi äter – ”Foodprints”:

Vi planerar våra städer och regionala infrastrukturer som vägar, bostadsområden, vattenledningar osv. Kan vi genom ett samarbetsbaserat metoden för livsmedelssystemdesign också planera våra landskap för att underlätta regenerativ markanvändning och livsmedelsproduktion? Vilken roll har fysiska planerare och hur kan vi uppmuntra bottom-up-initiativ ledda av bönder, markägare och konsumenter?

Detta är några av de frågor jag utforskade i min masteravhandling vid arkitektprogrammet på Chalmers Tekniska Universitet. Utmaningen är att hitta en god balans mellan bottom-up- och top-down-initiativ.

De dagliga valen av vad människor äter kan själva ses som en handling av ”matsystemdesign” – påverka våra gemensamma landskap till det bättre eller sämre. Genom att rösta med våra gafflar för regenerativ markanvändning kan vi skapa ”Positiva Matavtryck”!

Tänk om vi kunde utforma landskap genom själva akten att äta? Detta kallar jag ”Positiva Matavtryck”! Att utforma vårt livsmedelssystem kan göras genom att göra medvetna handlingar och val när det kommer til vad vi äter och ha en närmare relation till marken och bonden som sköter den – steg för steg kan vi därmed påverka landskapet till det bättre och bidra till friskare jordar och mer vitala ekosystem!

MATSYSTEMDESIGN

Om min masteravhandling: Koldioxidpositiva matregioner

”Kolinlagrande matregioner”, som min avhandling heter, är ett försök att skapa en ram, metod för att planera för och möjliggöra mer regenerativa jordbruk med nettonegativa utsläpp på kommunal eller regional nivå. Detta genom en markanvändning som även producerar lokal mat, regenererar jordhälsan, ekosystem, lokalsamhällen och lokala ekonomier. Projektet är inspirerat av den regenerativa lantbruksrörelsen och erfarenheter från sådana bönder lokalt och globalt. Designlaborationer gjordes på en gård på 450 hektar som heter Bjällansås gård i Uddevalla – där jag utforskade dess potential som modell för regenerativ markanvändning som kan skalas upp regionalt för att bygga upp matjord och läka ekosystem. Faktum är att hela designprocessen var baserad på en medskapande ”matsystemdesign” som utförs genom dagliga handlingar – de val som görs kring vad människor äter och hur det formar landskapen omkring dem.

Följ min process

Avsnitt 1 = Musselodling 

Genom en serie videobloggar kommer jag att dela med mig av mina insikter och tankar under projektets gång. Den första videon jag spelade in på svenska finns att se nedan:

Visste du att 1 ton musslor kan filtrera 100 kg kväve och 10 kg fosfor?

Det första avsnittet i en ny videoserie där jag berättar om allt från vattenbruk som vitaliserar ekosystem i vattnet till regenerativt jordbruk som bygger upp matjord och vitaliserar ekosystem på land. Först besöker jag en musselodling som kan filtrera och absorbera överskottsnäringsämnen i havet och aktivt vända negativa trender av övergödning – regenerera vattenekosystemen när de växer och skördas. Videoserien är också en utforskning av om vi kan skapa ett regenerativt kolsänkande livsmedelssystem i en region eller kommun, vilket jag undersöker i min magisteravhandling i arkitektur och planering vid Chalmers tekniska universitet.

Avsnitt 2 – Regenerativt lantbruk på Bjällansås gård

Här kommer även del 2  där jag besöker den regenerativa gården Bjällansås vid Bokenäset i Uddevalla kommun.

På Bjällansås gård har Jan Karlsson varit en pionjär inom ekologiskt och regenerativt jordbruk och på mestadels arrenderad mark betar man 500 nötboskap på ett sätt som regenererar marken. I mitt designprojekt i masteravhandlingen använde jag metoderna för Backcasting och Scenarioplanering för att utforska två framtida scenarier av koldioxidpositiva regioner och hur dessa scenarion formar och formas av regenerativa gårdar som Bjällansås. Resultatet blev ett designförslag som visar en sådan framtid från gårdsskalan och upp till den regionala skalan, och jag pekade också ut nyckelprojekt och strategier som aktörer som regionen, kommunen, bönder och markägare kan vidta för att nå dit.

Mer kommer (inklusive några på engelska), så följ gärna vår kanal: https://www.youtube.com/c/GrowHere/

Vad betyder regenerativt?

Detta är värt att undersöka närmare och under min masterutbildning i Arkitektur och planering – på programmet Design och planering bortom hållbar utveckling på Chalmers Tekniska Högskola – skapade jag detta Regenerativa Index (som fortfarande är under arbete) för att sammanfatta för mig alla de dimensioner som vi måste inkludera som designkriterier när vi planerar och designar. Med tanke på dess påverkan på alla varelser, nuvarande och framtida generationer. Det handlar inte bara om markhälsa och kolbindning (eller planetens hälsa), det handlar om att bygga blomstrande samhällen och regenerera vår gemensamma mänskliga hälsa, våra lokala ekonomier samt vattnets och markens hälsa. Detta sammanfattar alla Agenda 2030-målen i en regenerativ paradigm av vad vi behöver sträva efter, bortom hållbarhet – mot regenerering!

Holistic management – förvaltning även för kommande generationer

Hur definierar vi regenerativt lantbruk och regenerativa samhällen? Allan Savory har mycket bra att säga om detta.

”Inget jordbruk kan vara verkligt regenerativt om det inte är ett jordbruk som täcker hela vår jords yta och hanteras holistiskt.” Allan Savory (2020)

Skall vi klara av att hantera komplexa sociala och ekologiska system och verkligen hitta lösningar för att vända klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald (eller till och med den sjätte massutrotningen) etc. – då krävs ett nytt sätt att tänka och en ny ram för förvaltning och beslutsfattande. De flesta av de utmaningar vi står inför idag är alltför komplexa för att lösas med våra reduktionistiskt tänkande och förvaltningsmetoder som bygger på detta paradigm. I detta avseende kan vi vända oss till Holistic Management som ett bra verktyg och ett utmärkt ramverk för att definiera ”helheterna”, vilka som fattar beslut och hur en mer ”holistisk kontext” ser ut för individer och organisationer.

Vägledning i komplexitet: Från reduktionism till helhetstänk

”Den största faran för mänskligheten är inte fossila bränslen, klimatförändringar, ökenbildning och den massiva miljöförstöring som drivs av global finans – det är vår oförmåga att hantera komplexitet.” (Savory, 2020)

Hur vill vi att våra landskap, ekosystem, samhällen och framtida resursbaser ska se ut, inte bara för alla människor idag och i framtiden, utan för fördel för alla levande varelser? Jag uppmanar Västra Götalandsregionen att samarbeta och skapa sin egen version av en holistisk kontext (som grund för att skapa visioner, strategier och beslut) och för oss alla invånare att skapa vår egen och tillsammans kan vi be globala politiken att ändras för att mer överensstämma med denna framtida vision om regeneration förankrad i en väl definierad och tydlig holistisk kontext. Om du är nyfiken på detta, läs mer på: www.savory.global

Ett annat inspirerande sätt att lära sig om regenerativt jordbruk är genom filmen Kiss the Ground (2020).

Låt naturens mönster informera samhällsplanering

Ett annat användbart designverktyg och process är Keyline Planning som utvecklades av P.A. Yeomans där han angav steg och metoder för att läsa landskapet och låta landformen och vattenflödena (som mer permanenta aspekter av landskapet) vara grunden för att designa och planera våra städer, gårdar och större landskap för optimal placering av vägar, byggnader och skogsbruk samt att fånga och lagra vatten och förvalta mark på ett sätt som bygger upp frisk matjord. PA Yeomans berättar för oss i en intervju 1979 att han producerade 7-8 tum matjord på bara 3 år genom denna teknik – genom att omvandla underjord till matjord.

”Landskapet påverkar planeraren. Planeraren sätter inte linjer på en plan.” (P.A. Yeomans, 1979)

Nytt paradigm för design och planering – lyssna och läsa av naturen

Yeomans var en av de första att utveckla en omfattande ram för planering, men hittills har hans metoder inte tillämpats mycket av spatiala planerare. Jag hoppas ändra det genom att använda metoden och processen i min magisteravhandling. Låt oss låta naturens mönster informera vår planering istället för att tvinga våra designförslag och planer på naturen. Bara naturen kommer att avgöra om vår design och planering står tidens test.

Förändringens Frön: Låt oss påbörja en regenerativ resa

As I journey through my Master’s thesis, I hope this snapshot of my exploration ignited inspiration. Watch this space for updates, insights, and progress. Together, we weave a future rooted in regeneration.

Hoppas att denna läsning har inspirerat några av er och hoppas kunna dela mer uppdateringar och kunskap om ämnet snart när projektet framskrider!

Läs del två i denna blogg-serie här:

Carbon positive food regions & Food system design – Part 2

Varmt välkommen,

Jonathan Naraine

Arkitekt & matsystemdesigner – The Foodprint Lab

Medgrundare – Grow Here