HÅLLBAR STADSUTVECKLING GENOM STADSODLING

Ekologisk och lokal stadsodling kan bidra positivt till många av Göteborg Stads miljömål, exempelvis giftfri miljö, god bebyggd miljö, främjandet av biologisk mångfald, minskade klimatutsläpp för att nämna några. Dessutom bidrar till till både nya jobb, minskat socialt utanförskap och möten mellan olika åldrar och sociala bakgrunder. Stadsodling har ofta som mål att främja alla tre dimensionerna av ett hållbart samhälle; ekologiskt, socialt och ekonomiskt.

Göteborgs Grönstrategi beskriver även hur utevistelser kan ge flera synergieffekter i samspelet mellan människa och natur. Här nämns att, när vi vistas i eller har nära tillgång till grönområden kan det medföra ökad fysisk och psykisk hälsa. Odling och jordbruk behöver därför också ske närmare där människor bor. Detta kan medföra en ökad förståelse för matens ursprung och vikten av ett ekologisk jordbruk.

KARTANS FEM KATEGORIER OCH TYPER AV ODLINGAR:

1. GEMENSKAPSODLINGAR

Tusentals göteborgare odlar sina egna grönsaker i gemenskapsodlingar eller bostadsnära odlingar. Dessa drivs av odlingsföreningar på alltifrån 10-100 medlemmar med syfte att odla för gemenskap, rekreation och egen konsumtion. Det kan handla om alltifrån ett par pallkragar till mindre odlingslotter i stadsnära/bostadsnära läge.

Fastighetskontoret har fått ett särskilt uppdrag (sedan år 2011) att stödja initiativ från odlingsintresserade grupper som vill starta och genomföra odlingsprojekt i Göteborg. ”Stadsnära odling” är namnet på denna satsning som Göteborgs Stads Fastighetskontor gör för att stimulera småskalig och bostadsnära odling. Hittills har man anlagt ca 25 områden runtom i staden. Här kan föreningar som vill starta ett odlingsprojekt söka ett bidrag på upp till 25 000 kronor. Bidraget ska stimulera och vara en delfinansiering av ett gemensamt projekt som handlar om odling. Läs mer på: www.stadsnaraodling.se

2. KOLONITRÄDGÅRDAR

Koloniträdgårdarna har en lång historia i Göteborg och inspirerades av den tyska kolonirörelsen från 1820-talet. De första kolonierna byggdes år 1903 i syfte att underlätta för trädgårdsodling bland vanliga arbetare och hantverkare i staden. Industrialiseringen skapade behov av rekreation och en återkoppling till landsbygden. Många koloniområden revs dock i samband med bostadsbyggande på 1960-talet men vi har fortfarande kvar vissa koloniträdgårdar som är över 100 år gamla, såsom Slottskogskolonin, Änggårdskolonin och Örgryte koloniträdgård (som alla finns med på kartan).

KOLONI- & ODLINGSFÖRENINGAR:

Fastighetskontoret har som uppdrag att utveckla nya och befintliga odlings- och koloniområden i Göteborg. Totalt finns ca. 22 koloniområden i Göteborg med sammanlagt runt 3000 kolonilotter med en enkel bod på mellan 15-60kvm och en trädgårdstomt på 200-1000kvm. Förutom koloniträdgårdar finns även 43 odlingsområden runtom i stan med odlingslotter på ca. 100 kvm. Göteborgs Stad hyr (arrenderar) ut marken till respektive odlarförening som i sin tur upplåter lotterna till sina medlemmar. En odlingslott kostar cirka 500 kronor per år att hyra. I kostnaden ingår arrende och medlemsavgift samt andra kostnader föreningen har. Merparten av områdena har en gemensam föreningsstuga och på ungefär en fjärdedel av områdena finns det även möjlighet att ha en egen bod eller ett eget växthus. Läs mer om och hitta alla odlings och koloniområden på följande länk.

3. SOCIALA STADSJORDBRUK

I Göteborg finns en mängd odlingar och sociala jordbruk som drivs av föreningar eller sociala arbetskooperativ i syfte att engagera, utbilda eller rehabilitera. Några av de mer kända är Stadsjord som introducerade stadsgrisarna i Göteborg 2009 – och som nu även visar upp framtidens fisk och grönsaksodling (Aquaponics) i Slakthuset. Vi har även sociala arbetskooperativ som Lärjeåns trädgårdar, Ängås Gård, Björlanda Prästgård, m.fl. som sysselsätter folk utanför arbetsmarknaden genom sin verksamhet med att producera, förädla och sälja stadsodlad mat. Sedan finns även 4H gårdar och andra verksamheter med semiurban djurhållning som har anor från 80-90-talet. Sammanlagt engagerar/sysselsätter de sociala stadsjordbruken flera hundra personer, som på sås sätt får en väg in på arbetsmarknaden.

4. KOMMERSIELLA STADSJORDBRUK

Allt fler efterfrågar närproducerad och ekologisk mat och bara de senaste åren har ett halt dussin nya småföretag poppat upp i syfte att just möta upp denna efterfrågan. Men det finns även ekologiska jordbruk som vart igång sedan 80-talet. Kommersiella stadsjordbruk syftar till att producera mat i lite större skala till försäljning som underlättar för odlaren att livnära sig på sitt arbete. Läs mer om Stadsbruk Göteborg här. Kommersiella stadsjordbruk försörjer nu ett dussin anställda. Förutom grönsaker, frukt och bär odlas det alltifrån svamp till bin (honung) och ekologiskt kött i Göteborgs stad. Många av dessa kommersiella stadsodlingar drivs genom sk. ”Andelsjordbruk” (Community Supported Agriculture – CSA) där kunden köper in sig på en andel i årets skörd i början av säsongen och därmed delar ekonomiska risker med jordbrukaren. På så sätt fås också en mer direktkontakt mellan producent och konsument.

5. PEDAGOGISKA ODLINGAR

”Skolträdgårdar” är ett projekt som Miljöförvaltningen sedan 2012 driver i samarbete med lokal förvaltning och skolor från olika delar av Göteborg. Sammanlagt, har mer än 16 skolor i staden fått en skolträdgård tack vare miljöavdelningens initiativ. Målet är att samordna skolor med elever och lärare, och därmed skapa en vacker och pedagogisk miljö. En grön skolgård skapar också en plats för att lära sig om livet. Det är inte bara undervisning om livscyklar och ekosystem, utan skolträdgården kan sammankopplas med många av skolämnenas curriculum. Skolträdgårdar är bra att besöka efter skoltid och helger, för att inte störa utbildningsverksamheten. Kontakta huvudexpeditionen på respektive skola om du vill besöka. Tveka inte att titta på tomterna!